Så här på andra dagen efter Lidingöloppet så ställde jag mig på crosstrainern för att trampa igång benen lite försiktigt och för att rensa skallen lite. När jag stod där och trampade och vevade på den normalt ack så tråkiga crosstrainern så infann sig ett lugn i kroppen och en behaglig glädje över att stå där och träna. Det har varit brist på inspiration till träning under en tid och nu är det precis som om det lossnade.
Jag trodde det mest var allt arbete, men kan det vara så att nu när alla krav på träning och prestation inför tävlingar är borta så kommer det tillbaka en skön glädje över att bara röra på sig? Att jag duckat träningsmässigt inför kraven och fokuserat på jobbet istället?
Jag drog mig just till minnes den där tillfredsställelsen och lyckan över att springa som jag kände under grundträningen i vintras. Känslan av lycka över att bara komma ut och springa kravlöst mitt i kalla vintern med allt vad det innebär. Den där vinterperioden som jag inte trodde jag skulle uppskatta.
Känner nästan att jag längtar till den här kommande lågsäsongsperioden för löpare nu!
Hoppas att jag kan hålla kvar vid den här känslan och viljan att komma ut och röra på mig i vinter. :-)
Jag trodde det mest var allt arbete, men kan det vara så att nu när alla krav på träning och prestation inför tävlingar är borta så kommer det tillbaka en skön glädje över att bara röra på sig? Att jag duckat träningsmässigt inför kraven och fokuserat på jobbet istället?
Jag drog mig just till minnes den där tillfredsställelsen och lyckan över att springa som jag kände under grundträningen i vintras. Känslan av lycka över att bara komma ut och springa kravlöst mitt i kalla vintern med allt vad det innebär. Den där vinterperioden som jag inte trodde jag skulle uppskatta.
Känner nästan att jag längtar till den här kommande lågsäsongsperioden för löpare nu!
Hoppas att jag kan hålla kvar vid den här känslan och viljan att komma ut och röra på mig i vinter. :-)
Jag förstår precis vad du känner. Även om det är kul med ett konkret mål att träna mot så känns det skönt att ha en period där man bara tränar för att det är skönt och för att man vill. Lågsäsong ftw :)
SvaraRaderaDäremot ser jag inte alls fram emot vinterväglaget...
Ja, jag är väl inte ensam om den känslan. :-)
RaderaDet där med vinterväglag är ju faktiskt lite sisådär måste jag erkänna. Men jag hålla krampaktigt fast vid en ideal minnesbild av lunch-löpning, solsken, frasig snö med bra fäste, några minusgrader. ;-)
Hej Andreas
SvaraRaderaEtt tag sedan jag läste dina tankar. Ser att du gjorde ett normalt LL. Dvs, det var för lätt i början och för mkt backar i mitten. Det var lerigt. Jag sprang stafetten på fredag med jobbet och då var det riktigt lerigt. Man får vända leran till ngt positivt. Döpte vårt lag till Leriga Leoparderna :-)
Ser också fram emot vinterlöpningen. Men jag kommer att försöka köra dagtid med kompisar så mkt som möjligt. Synd att du bor i Västerås. Annars hade vi kunnat springa ihop.
Hej Mathias. Kul att du kikar in, jag har ju inte varit så väldigt aktivt senaste tiden dock.
RaderaDu summerar LL rätt väl, men jag måste säga att det faktiskt var lite mindre lerigt än jag räknat med. Starten var allra värst. :-)
Hade ju varit toppen om man kunnat träna ihop. Ont om löpare på kontoret. Så det blir mycket individuell träning. :(