2015-12-30

Från Natt till Dag

Som jag skrev i mitt inlägg "Nya tag" så har jag dragits med en lång period av stress i arbetet. Jag bestämde mig för att kliva av det projekt jag jobbat i under lång tid och har på så vis vidtagit åtgärder för att ändra på det akuta i min situation. Efter mycket övervägande så valde jag att inte sjukskriva mig. Inte heller tar jag ledigt nu under julhelgen. 

Jag känner att stressen var så tydligt kopplat till det projekt jag jobbat i under så lång tid och att det inte främst handlar om den typ av stress som kommer från för mycket arbete, utan om att jobba i fel miljö eller kanske med fel förutsättningar, i strid med sina egna värderingar och mål. Nu när jag lämnat projektet så var det som att lägga ifrån sig en jättestor ryggsäck och lättnaden var omedelbar - som att gå från Natt till Dag, även om återhämtningen kommer att ta sin tid.

Min inställning att inte ta ledigt eller välja sjukskrivning är att jag tror det är bra att jobba om förutsättningarna är rätt. Det arbete jag har att utföra under julhelgen är dessutom relativt lätt och handlar mer om att få lägga saker sådana saker som inte blivit gjorda tidigare till handlingarna. Så det känns befriande att få städa undan en del och dessutom känna att jag kan jobba utan den där gnagande känslan inombords. Lära mig att jobba utan stress.

Jag har dessutom möjligheten att sitta hemma och jobba så det blir lugna morgnar med möjlighet till lunch och fika ihop med familjen. En viss närvaro hemma även om man är på jobbet. :-)


Idag gick jag också från Natt till Dag i löpningen. En annan fördel när man jobbar hemma är att det är väldigt lätt att ta sig ut och springa mitt på dagen. Det passade jag på att göra idag. Jag förlängde lunchen lite och njöt av dagsljuset.

Att springa i vintermörkret tycker jag ju är härligt, men det är absolut inget fel på att springa i det solsken som bjöds idag! Underbart!


2015-12-28

Lite riktig vinterlöpning!




Riktigt skön känsla att springa ikväll! 

Det var längesedan man fick springa i riktig vinterkyla. ☺ Det har ju inte blivit så mycket vinterlöpning sedan vintern 2012/2013 då jag sprang riktigt mycket grundträning inför Stockholm Maraton.

Jag tycker ändå om att springa på vintern när det är snö och minusgrader. Jag gillar den för mig meditativa växlingen mellan mörker och ljus där gatlyktorna lyser upp snön, se sin skugga komma och försvinna. Höra knarrandet under sulorna. Det blir också ett så härligt dovt ljud ute när snön kommer, lite som att springa i en dröm...på ett positivt sätt.

Lika drömlikt som det är så är det också så påtagligt närvarande. Jag känner kylan bita i kinderna, känner den kalla luften hela vägen ner i lungorna. Dimman i luften vid utandning,  knarrandet under skorna. Jag är där till fullo.

Det ger mersmak!

2015-12-27

Nya tag

Dags att se om det går att klämma in lite bloggande igen.

All min träningsrutin och allt bloggande gick i princip helt i stå 2013 efter Lidingöloppet. Då började jag att pendla till Zürich för ett projekt på jobbet. Det blev mycket resande, klev in på SAS Eurobonus Diamantnivå - ett kvitto på att man varit hemma alldeles för lite.

För mig var tränings- och tävlingsresultaten 2013 helt otroliga, men jag tror att jag var ganska träningstrött efter Lidingöloppet och att det kanske hjälpte till att sätta stopp för den kontinuerliga löpträningen tillsammans med det myckna resandet.

Jag har fortsatt med mål att springa 1-2 pass i veckan under 2014, fast mycket kortare och långsammare ... och det har inte alltid lyckats. Viktmässigt har jag successivt gått upp några kilo från mina vältränade 76-78 kg till att nu under julhelgen hamna på de där 90 kg som jag aldrig skulle tillbaka till!!! :-(

Mitt flygpendlande till Zürich tog slut precis före sommaren i år efter nästan 2 års resande. Under hösten har jag fortsatt jobba i det projektet jag reste för, men på distans. De nästan 30 månaderna i projektet har tärt på mig på många sätt, resandet och frånvaron av träning på den nivån jag skulle behöva, mycket arbete, stress från att jobba i ett dysfunktionellt projektteam har tagit ut sin rätt (Ska återkomma till det!). Veckan före jul så sade min kropp ifrån med tydlig stressreaktion. Jag har under en längre tid observerat olika negativa stressyttringar och nu blev jag tvungen att sätta ner foten och lämnade projektet - något jag egentligen bestämde mig för redan i våras. Jag ger gärna inte upp när jag tagit mig an något (ännu en sak att skriva mer om?!).

Kanske är det dags att börja en ny resa för mig?

Under hösten har jag försökt få igång lite kontinuerlig träning igen och tyckte att jag var på god väg under augusti men tappade under september. Slutet av oktober, hela november och början av december försvann på grund av något illasinnat virus som satte sig i luftrören.

Nu är det nya tag som gäller igen och jag tänkte fokusera på att få till regelbunden löpträning och blygsamma 5k i 5.10-5.30 tempo. Viktigare att springa regelbundet än att sikta på resultat.

Kanske kan det hjälpa till att blogga igen? Även här gäller principen att hellre få till någon form av rutin snarare än resultat, dvs hellre ett kort enkelt inlägg än inget alls. :-)

Med hopp om återseende!