Vid tröskeln och påskfint

Här har varit en lugnt men effektiv dag så här långt. Det lugna får morgonen stå för - jag tog sovmorgon till halv nio och satt i soffan och halv-tittade på TV4s morgonprogram och åt frukost.

När jag kände mig nöjd med det så gjorde vi gemensam sak här hemma och började städa ur på altanen. Ut med alla saker och ut med den gamla mattan. Jag var ju och köpte ny matta igår och det finns väl ingen anledning att vänta med att lägga den på plats? In med den nya mattan och på plats med allt som ska vara på altanen (och lite till). Vi har lite av vinterförvaring på vår altan så det är ju en hel del saker som nu måste hitta en ny förvaringsplats tills våren och sommaren är här på riktigt.

Idag får vi hit hela min familj på påskmiddag och då kan det ju vara skönt att njuta av vårvädret i uterummet när vi äter.

Lite trångt när vi blir så många, men det brukar funka

Sol och skitiga fönster är ju en riktigt trist kombination. Bara att sätta igång och tvätta, jag hann faktiskt med att tvätta alla fönster på altanen ut- och invändigt - det är ändå några stycken. :-)

Lagom till lunch så var vi färdiga. På träningskläderna och ut i vårsolen!

Det blev 15 km tröskelpass idag, ett snitt på 4.40 min/km. Vet inte varför min ben envisades med att springa på som de gjorde. Kanske berodde det på att jag klädde mig lite väl svalt och var tvungen att få upp värmen. Kanske berodde det på att jag ganska tidigt kom in på nysopade cykelbanor som inbjöd till ökat tempo. Kanske var det pga av vårkänslan och att det spritter i benen. Fort gick det i alla fall - hela tiden på mjölksyragräns.

Nu börjar klockan närma sig 15 och jag måste duscha och få något i magen - energinivån börjar bli akut låg nu. Vill ju inte ha några griniga påskgubbar här hemma. :-)

GLAD PÅSK!

500 meter tempo

Det är alltid lika spännande att resa - man vet aldrig vad som händer. Dagens resa Stockholm - Mumbai via Frankfurt blev så där spännande. Det såg väldigt lovande ut i början då allt gick bra till Arlanda och i säkerhetskontrollerna var det nästan öde. Men därefter vände det. Bäst som man står och väntar på att de ska öppna boarding för planet kl 9.00 till Frankfurt så kommer det där budskapet ... man börjar ana oråd ... "Det är trafikproblem i Frankfurt. Snö och underkylt regn med stora förseningar som följd.". Ajdå. "Boardingen kommer att påbörjas tidigast kl 10.".

Nu är ju inte boarding det samma som starttid och det visade sig att vi inte kom iväg förrän 10.40 från Arlanda. Inflygning mot Frankfurt och landade. Jodå, 20 minuter till nästa flight 13.10, det kan gå! Stillastående.. vad händer? "Kaptenen här. Vi måste vänta på följebil. All radioutrusning slutade fungera när vi gick ner för landning.". Va?

Tog inte mer än ett par minuter så dyker den där följebilen upp och vi får oss en lång sightseeing tur runt hela flygplatsen känns det som. Parkerar sedan mitt ute i ingenstans. Vi ska bussas till terminalen!!!

Får redan på att våran flight är flyttad till 13.15. Fem minuter extra... hoppet tänds!

In i bussarna, bort till terminal och här kommer dagens tempopass - 500 meter terminallöp till gaten. Vi kommer faktiskt fram precis före 13.15 andfådda som få. Tur att man bara reser med handbagage, incheckat bagage hade inte lyckats hänga på i det tempot.

Efter den där löpningen så kom vi med planet, men så klart kommer vi inte iväg på utsatt tid. Planet är fullt, men det är kö för flygen att lämna Frankfurt. Vi lyfter inte förrän 14.40 ungefär, efter en avisningsprocedur som måste ha tagit 50 minuter av väntetiden. Jag har aldrig sett ett flygplan så "skumbadat" i avisningsmedel någon gång. Det lustiga var att efter avisningen så frös det fast en massa is på fönstren som inte var där innan. Märkligt.

Jag ska inte klaga då allt ändå gick bra och jag nu är framme på hotellet. Klockan är redan halv fem på morgonen så jag borde verkligen sova nu.

15 år idag

Det blev långpass idag - allt kändes bra efter att jag provsprang milen senast. Den milen blev den 5:e träningsdagen i rad och någon sorts rekord för mig som bara springer max 3-4 spridda pass i veckan. Nu var ju dessa 5 pass inte jättetunga, men det kändes som om det var dags för lite vila ... när allt känns så där bra...

Efter 3 dagars vila (egentligen bara 2 då jag arbetade hårt i trädgården igår) så körde jag alltså ett långpass i högt tempo - det blev nästan 19 km i 4.44 km/min. Låter kanske för bra för att vara sant? Jo, lite för bra är det. Jag tog vätskepaus hos svärmor efter 5km och dessutom ett par fotostopp. 15 minuters paus totalt vilket ger ett snitt på 5.30 min/km om man inkluderar denna tid.

Idag är det 15 år sedan jag och älskade hustrun förlovade oss. Det blir ju inte att vi firar förlovningsdag så där värst utan fokus ligger mer på bröllopsdagen. Passade på att springa förbi kyrkan där vi vigde oss och tog ett par kort där. Det blev en lite dyster bild då solen lyste med sin frånvaro. (Orkar inte mixtra med bilden :)

På fälten mellan Hökåsen och Tillberga utanför Västerås där kyrkan ligger finns denna plana långa cykelsträcka där jag idag fick till ca 800 m i 4.00 min/km utan att alldeles jobba ihjäl mig (hade ju fått foto-vila innan!). :-)

Känns riktigt skön att hålla detta för mig rätt höga tempot under så pass lång sträcka och den senaste tidens våndan över saknad löparglädje och högt tempo är nu som bortblåst.

Vädret följde det svenska snittet med växlande molnighet - ömsom sol, ömsom regn, medvind och motvind (har förvisso lite mindre med vädret att göra), men mest uppehåll och sköna 18-19 löpargrader.