Nya skor och långpass

Arbetet tar överhand i min tillvaro just nu. Det är mycket nytt att sätta sig in i och allt jag gör tar ju typ 3 ggr så lång tid som det borde och det känns som om alla prioriteringar blir fel då jag saknar den kunskap om verksamheten som jag behöver. Men det blir bättre med tiden, 5 veckor avklarade nu! :-)

Indienresan efterlämnade en lättare förkylning som höll mig borta från spåret till i onsdags. Då fick jag nämligen hem ett par nya skor.

Kinvara 3

Nya skor måste ju testas. Så jag snörade på skorna och for ut i spåret fast jag fortfarande kände mig lite tung i bröstet efter förkylningen. Kände i hela kroppen att den inte var med mig. Det var tungt att springa och andas så det blev bara en kort vända på 3 km.

Fortsatt vila och ont om träningstid gjorde att jag kom ut i spåret först idag. Känner lite småpanik inför LL och min låga träningsvolym. Fokuserar på långpass nu och det gick ändå riktigt bra idag så nu är jag lugnare. det blev nästan 22 km i 5 tempo. Mycket nöjd med skorna, fötterna smågnällde lite under km 3-8 men sedan var det lugnt.

Nu sprang jag merparten av sträckan (16 km) på asfalt och avrundande med att springa omvägen genom skogen hem. Anledningen till att jag sprang mest asfalt var vänsterknäet som trilskades förra helgen. Det var värst i uppförsbackarna i spåret så jag tänkte att jag skulle springa lite mer flackt på asfalt idag istället. Som tur var så kände jag inte alls av känet denna gång. Riktigt skönt! Det var nog som jag misstänkte - sviter efter sittandet i flygplan och konferensrum under Indienresan. Stretchande och lite styrka/balansövningar har nog också hjälpt upp en del.

Som läget är kommer jag ju inte alls kunna springa LL i 5 tempo som tänk mål utan får nog sänka min ambition till runt 5.15 tempo tror jag. Det viktigaste är att jag tar mig runt ... jag ser detta första LL som ett lärande ... fast samtidigt är det ju helt omöjligt att inte inte måla upp ett mål för sig. :-)

Tibialis Posterior

Jag är rätt säker på att det är Tibialis Posterior som bråkar i min högerfot. Det stämmer rätt bra överens med var smärtan sitter, när de uppkommer och det faktum att jag har en viss tendens till överpronation.

Bild lånad från wikipedia.org

 
Tillsammans med mitt växande intresse för löpning och träning så har också intresset för kroppen och anatomin ökat. Det är bra om man förstår vad i kroppen som blir överansträngt vid träning. När man väl hittat rätt så brukar det finnas massor av information på internet om hur man bör rehabilitera och stärka upp den berörda senan eller muskeln (Oftast är det ju dessa som är slitna!).

Just nu är jag emellertid lite villrådig. Jag har köpt mig ett gummiband så att jag kan stå och träna muskulaturen i fotleden och underbenet excentriskt.  Jag har vilat mycket och jag har provat att springa med olika löpsteg (framfot-, mellanfot- och hälisättning). Jag har bara hittat en övning (nr 11) för Tibialis Posterior. Kom gärna med förslag på flera om ni har några!

För inget hjälper än så länge även om den sista tidens vila har gjort skillnad (Oväntat!?). Jag har lagt in 3-dagars vila mellan passen senaste tiden och igår när jag sprang så hade jag inga känningar förrän efter 4 km löpning. Det är inte en sådan ömhet att det hindrar mig från att springa, men det är uppenbart att något är fel då ömheten/känningarna sitter kvar i foten dagen efter.

Mina misstankar riktas nu mot mina löparskor. Jag springer nästan alltid i samma skor. Jag fastnade för Saucony Kinvara och är inne på mitt andra par nu. Det första paret slutade jag använda efter 38 mil och de jag har nu har gått 33 mil. Tror att det är läge att skaffa ett par nya skor - antingen ett par nya Saucony Kinvara eller också ett par med lite mer stöd och dämpning som variation.

Jag tycker inte att dessa skor på något sätt borde vara slut, men samtidigt kanske dämpning tagit stryk just på högerfoten där jag behöver extra stöd för min lätta överpronation? Samtidigt så är skorna relativt jämt slitna och jag springer ju mest framfot och där är ju inte mycket dämpning ändå.

En annan tanke jag har är att jag fått förändrad muskulatur och ändrat löpsteg och att detta bara är en övergångsåkomma tills jag stärkt upp kroppen där det behövs. Jag har ju inte sprungit mer än ett och ett halvt år och jag har stor respekt för de långtidsförändringar som kroppen går igenom när man börjar träna för första gången. Inbillar mig att min kropp kommer att genomgå förändringar i allt från ligament och bestomme till muskler och senor över flera år.

Försöker att inte haka upp mig på detta för mycket, men tankarna på mitt 2h 30 min mål på Lidingöloppet känns lite avlägset då jag tempomässigt är kvar på mitt Stockholm Marathon tempo.

Här på bloggen har varit tyst igen och jag ligger återigen långt efter i bloggläsandet. Kan bara konstatera att det blir så på den här semestern. :-)

Stighandske?

Vet inte riktigt hur man ska översätta Trail Glove om man nu överhuvudtaget bör försöka sig på en översättning.

For iväg på lunchen igår för att titta, klämma på och prova Merrell Trail Glove. Jämförde med VFF Speed och tyckte nog att Merrell-skon passade mina fötter bättre. Min fot är nog så där 5 mm för kort för att tårna ska sitta på ett bra sätt i VFF.

Merrell Trail Glove (Bild lånad från merrell.com)

Det som främst skiljer Trail Glove från VFF (bortsett från att VFF har tår alltså) är att den har en något kraftigare sula, främst under trampdynan. Detta minskar risken för skador från elaka stenar och rötter. Det känns inte som något större hinder för känslan och jag kan stå och vicka/göra tåhäv i skorna utan att känna mig begränsad rörelsemässigt. Detta känns mer som en sko man kan springa i.

Jag tänker som så att om jag vill ha mer barfotakänsla än så här så är det ju bara att ta av sig skorna. Om jag vill ha något skydd för fötterna så vill jag gärna ha det så pass att jag kan slappna av lite när jag springer och slippa stirra mig blind efter vassa stenar och uppstickande rötter. Detta känns som rätt sko för mig.

Gick runt hela eftermiddagen och kvällen i skorna och det känns riktigt bra så här långt. Jo, jag stannade inte bara vid att klämma och känna - jag tog med mig ett par. Nu behöver jag bara bli kvitt med det där skräpet som satt sig i halsen så att jag kan komma ut och testa dem på riktigt. Det här skräpet i halsen som började som stickningar har nu gått över i irritationshosta och nu lite tjockare jox. Usch. Känner mig lite luddig i knoppen emellanåt också. Blä.

Det är dock inget som hindrar mig från att åka ner till Alingsås för ett sista besök hos kunden innan jag avrundar detta uppdrag. Förändringens vindar blåser.

Frukost ute

Märker att mina inlägg inte alltid är så löpnings- och träningsinriktade ... och så får det väl vara. Skriver mest vad som faller mig in för stunden och då blir det en blandning.

Sommarfesten i fredags slutade som vanlig en bit in på lördagen, strax efter kl 3. Ett visst sömnbehov infann sig under lördagen. Jag sov bort flera timmar i soffan igår, somnade tidigt på kvällen och vaknade sent i morse. Brukar ha lite dåligt samvete när jag bränner en dag till ingenting så där, men inte denna gång. Det känns behövligt helt enkelt.

Tror sömnbehovet inte enkilt har med den sena timmen i fredags att göra, har märkt att jag har varit "annorlunda" trött hela veckan och det har nog också med återhämtning att göra. Kanske har det med en begynnande infektion att göra också - det har börjat sticka i halsen och jag känner att något illasinnat har slagit rot där nere i svalget.

Nåväl, lördagen passerade och nu är det sköna söndag och frukost ute ... jag sov lite för länge för att lyckas fånga den där morgonsolen som fortfarande syntes när jag klev ur sängen. Tog på mig solskenströjan från Stockholm Marathon för att kompensera och njöt ändå av att sitta ute på framsidan av huset och äta frukost.

Några stora gråa moln började glida in över himlen och några små regndroppar singlade ner, fast inte värre än att de dunstade bort snabbare än det tillkom nya.

Någonstans från en bakre tankeprocess som pågår i min hjärna bubblar det upp små tankefragment till mitt medvetande. Jag kommer att ha långledigt i sommar - hela sju veckors semester och jag kommer ägna en hel del tid åt träning inför Lidingöloppet. De här små tankefragmenten som nu bubblar upp säger saker som "backintervaller" och "2 timmar och 30 minuter". Vet inte riktigt varifrån dessa kom och även om de känns främmande för mig så verkar de nu ha etsats in som ett faktum. Märkligt hur hjärnan fungerar (i alla fall min!).

Det kommer att bli mycket terränglöpning framöver och jag sneglar lite på att skaffa mig ett par nya lite mer minimalistiska skor avsedda för terräng. Ska ta mig iväg och prova Merrell Barefoot Run Trail Glove. Fick rekommendation av naprapaten att springa med denna typ av skor för att bygga upp lite mer fotmuskulatur. Även om ett par VFF var första tanken så har jag insett att om jag ska springa i mer obanad terräng (såsom Vasa Stafetten?) så är det fördelaktigt att ha en platta under framfoten som skydd mot vassa stenar och det har Merrell skon.

Nu är det dags att ta tag i gräsmattan igen. Ska även prova att smörja de där gnisslande fjädrarna på studsmattan ... är rädd att grannarna snart kommer och klagar för det låter så illa att det hörs ända in i huset.