Slukad eller bara semestersuktande?

Just nu känns det som om jobbet tar all energi - jag känner mig lite slukad. Samtidigt vet jag inte om det är så extremt mycket just nu egentligen. Tror mest att längtan (behovet) efter lite semester är stort och den energi man har begränsad. Hmmm... på så vis tar nog jobbet all energi fast inte mer än normalt. :-)

Nåväl, faktum är att jag spenderar ganska många av dygnets timmar med arbete just nu på olika sätt. Det är alltid lika svårt att komma ut och springa efter jobbet när man blivit kvar på kontoret någon timme extra. Kommer jag hem framåt 18.30 så känns det allt annat än motiverande att ge sig ut och springa. Middag är det som lockar - hungern gnager i magen.

Att komma ut och springa efter att jag ätit kvällsmat och eventuellt hunnit parkera arslet i soffan ... det kommer helt enkelt inte på tal. Har jag parkerat i soffan så blir det oftast med laptopen i knä där jag kombinerar lite arbete med ett halvt öga på TVn. Fast så här i bästa sommartider så borde man ju pallra sig ut i sommarljuset och kanske plocka lite ogräs i trädgården. :(

Idag kom jag också hem sent, men eftersom det varit en tung eftermiddag så såg jag ingen annan utväg än att ge mig ut i spåret. För mig finns det inget som rensar skallen så bra som att springa. Känner mig riktigt nöjd med att jag kom ut. Ställde ifrån mig väskan innanför dörren och gick som radiostyrd och plockade ihop träningskläder och bytte om. Man får liksom inte ge sig själv utrymme att tänka i sådana situationer - om man börjar tänka kommer magen definitivt säga "vi är hungriga, Andreas, vi måste äta!", och då faller hela springa-efter-jobbet-konceptet.

Kvällspasset blev kort och inte särskilt långt. Det var dock märkligt tungt. Sprang hemma i spåret och det kändes inte lätt förrän på slutet på vägen hem längs den asfalterade cykelbanan. Tror jag ska springa asfalt nästa pass för att få känna på lite bra känsla i löpningen. Lätt och snabbt - så vill jag känna! :-)

Arbetsvecka

Arbetsvecka ... ja, vad jag menar är att jobbet tagit över. Det är en sådan där vecka när jag får prioritera löpning på fritiden och åsidosätta bloggen. Faktum är att jag jobbad hela söndagen också.

Jag fortsätter att underhållsspringa nu inför SM i alla fall. Har ägnat träningen mest åt kortare fartpass. Igår fick jag till ett bra pass med 14 km i 4.40 tempo. Idag sprang jag ett lättare återhämtningspass ihop med hustrun.

Nu är det dags att dyka ner i arbete en stund till. Nästa vecka blir det lugnare igen! Jag tar ledigt fredagen för att åka till Stockholm och ta det lugnt. Det kanske blir lite pastaparty på Östermalms IP vid 13-tiden eller så. I år har jag bokat hotell för hela familjen två nätter så hustrun och barnen kommer till Stockholm under fredag eftermiddag.

Jag har börjat snegla lite på långtidsprognoserna ... klart.se spår 22 grader och sol just nu och yr.no visar lika fint väder för fredagen....  :-)

Slukad

Förra veckan blev en lugn mellanvecka . Behov av vila i början av veckan i kombination med mycket arbete har gjort att det blivit lite tid till träning och bloggande - slukad av jobb igen helt enkelt. :-(

Känns inte som att träningsveckan blev fel dock. Jag behövde vilan där i början av veckan och igår, söndag, kom jag i alla fall iväg på mitt efterlängtade långpass över 2 mil. Det blev 22 km i 4.55 min/km.

Ett riktigt tufft pass för mig. Vid 18 km hade jag en riktig dipp och tänkte ett tag att "nu lägger jag ner", men lite löpstegsbyte, fokuserad andning, nedförsbacke och jävlar anamma tog mig vidare. Hade ont i båda benen - vader och hälsenor.

Var lite orolig (som alltid) att jag dragit på mig något skit, men nu ikväll när jag gav mig iväg på en lätt 5:a för att mjuka upp musklerna lite så kände jag ingenting. Nåja, lite kände jag - en grym träningsvärk i vaderna ... och låren också ... och rumpan. :-)

Således upplever jag att det blev ett riktigt bra långpass. Nästa långpass ska jag försöka att springa i lite lägre tempo, det är inte optimalt att varje gång ta ut sig så som jag gjorde denna gång.

Lättad

Gick upp tidigt igår och förberedde frukost åt hustrun som fyllde år. En massa paket, frukost på sängen med ljus, blommor och "skönsång" ackompanjerat av yngsta sonen som gitarrist. Det blev uppskattat, lite av ett återkommande koncept här. Nytt för året var inslaget med gitarr samt att jag bjöd på chockladmousse som avrundning på frukosten. Även om just chockladmousse är uppskatta så fanns en viss skepsis till det som inslag vid frukosten ... men det verkade gå hem för inget fanns kvar efteråt. :-)

Jag är mycket lättad efter söndagens känsla där jag trodde att jag kanske dragit på mig en överansträngningsskada. Efter två dagars vila så provade jag igår (efter att ha levererat paket, frukost och morgontidning) att springa ett kort morgonpass. Det blev 5 km i 4.30 tempo och allt kändes bra i benen. Tröttheten i fotleder och känningen i vänster hälsena och vaden var borta.

Nu siktar jag på ett lätt pass imorgon fredag och på söndag ska ett riktigt långpass bli av om allt känns bra.

Annars är det riktigt mycket på jobbet nu så det var inte svårt att hitta tid till vila från löpningen. Skönt när prioriteringen är enkel... :-)

Djupdyka eller drunkna?

Äntligen fredag och helgledigt!

Det har varit en galen vecka och om du läst tidigare inlägg så förstår du säkert att det varit alldeles för mycket på jobbet igen. Nu har det gått två månader sedan jag började min nya tjänst och jag kämpar på med att försöka hitta en fungerande struktur på arbetsuppgifterna.

Ändå drunknade jag i början av veckan i alla upptänkliga aktiviteter och göromål. Samtidigt är jag kanske inte riktigt ärlig om jag skriver att jag drunkar för jag väljer nog egentligen alldeles själv att djupdyka.

Min vardag präglas av att försöka hålla mailboxen i schack, driva utvecklingsaktiviteter framåt samtidigt som jag förmodas spendera heldagar i möten och gärna två på samma gång om andra fick bestämma. Jag får liksom inte till balansen just nu och det beror på flera saker, mest på att jag inte lärt mig prioritera rätt än.

Tidsbristen gör att mailboxen blir nedprioriterad och jag blir sittande med att städa rent i den på kvällarna för att vara redo för nästa dag - vilket får som resultat att all löpning uteblir.

I torsdags efter lunch var jag iväg på föräldrasamtal i skolan med äldsta sonen och efter det arbetade jag hemma. Vid fyratiden så kände jag emellertid att kroppen liksom skrek att den behövde komma ut så jag lyssnade och tog mig ut på en milrunda. Sedan spenderade jag hela kvällen med kursarbete. :-)

Mitt i allt detta har jag varit handledare åt en praktikant och nu var det hans tredje och sista vecka så idag var det avtackning med tårta och presenter. En fantastiskt duktig kille som går andra året på gymnasiet. Som tur var så har han varit väldigt självgående och tagit egna initiativ. Det var mycket bra då jag känner att jag varit lite frånvarande. Nu har jag å andra sidan ett gäng konsulter som funnits till hands att hjälpa honom med arbetsuppgifter när inte jag funnits tillhands. Plus att hela avdelningen där jag jobbar naturligtvis också ställt upp. Så han har inte varit alldeles ensam och utelämnad även om jag känt mig lite ofullkomlig i min roll.

Terapi

Ja, vad finns det för bättre terapi än att springa? Jag kände i eftermiddags att det blivit på tok för mycket arbete - dagar, kvällar och helger. Roligt är det men skallen säger stopp till slut.

Så idag vid halv två tiden lyssnade jag på kroppen och lade allt jobb åt sidan. Tog en kort shoppingrunda på stan, for hem och ut i spåret.

Det blev en kortare vända på dryga 6 km i ca 4.40 tempo. Valde att springa i barfotaskorna... säsongen för de skorna börjar lida mot sitt slut. Fantastiskt skönt var det i alla fall.

Kvällen avrundades ihop med pojkarna framför teven med pizza och en film vi hyrt. Mamman i huset är ute på afterwork med kollegorna.

Botar lite nervös dator abstinens med att blogga på telefonen. :-)

Nu dags att ge kroppen lite välbehövlig sömn också.

Semester slut, nytt jobb

Sitter på bussen, semestern slut, dags för första dagen på nya jobbet. Känns lite annorlunda, lite som att komma ut på nytt konsultuppdrag - fast ändå inte. :-)

Igår blev det ett lugnt långpass ihop hustrun. Första passet efter min Sub44 mil.

Tog långvila, vi var iväg till Stockholm två dagar hela familjen och gick på Gröna lund. Var också runt och visade barnen riksdagen, slottet och gamla stan. Dessutom var vi förbi vår gamla bostad i Enskede gård.

Alltid roligt att besöka huvudstaden.

Förändringar ... långledigt

Jag har tidigare droppat ett par hintar här på bloggen om att något är görningen. Skrev nyligen om att jag kommer att ha långledigt i sommar och att jag förhoppningsvis kommer kunna ägna en hel del tid åt träning inför Lidingöloppet. Jag har också skrivit att förändringens vindar blåser.

Om ni har noterat dessa så kanske det inte är helt omöjligt att gissa att jag håller på att byta jobb. Jag har redan sagt upp mig och skrivit på nytt.

Idag lämnar jag Alingsås och min kund där för sista gången och det känns alltid lite vemodigt att lämna ett lite längre konsultuppdrag (över ett år) där man lärt känna nya människor och fått nya vänner. Som tur är finns ju idag alla möjliga digitala hjälpmedel för att kunna fortsätta hålla lite kontakt (LinkedIn, Facebook, Google+ m.fl) så det känns ju bra ändå.

Jag har jobbat som IT-konsult i 11 år nu på ett och samma ställe och kände att det var dags att göra något nytt. I mina uppdrag på flera stora företag under dessa år så har jag många gånger kliat mig i huvudet och funderat på varför man väljer att göra som man gör. Hade jag fria händer att bestämma skulle jag många gånger ha valt att göra annorlunda.

Så därför väljer jag nu att lämna konsultrollen och gå från att vara leverantör till att vara mer av en beställare. Jag tar anställning på ett inte helt okänt storföretag i Västerås med hopp om att få lära mig allt om vad internpolitik och långa krångliga beslutsvägar innebär. :-)

Mitt semesterkonto är fullt och jag har under åren sparat ihop lite extra dagar och därför kommer jag inleda min semester vid midsommar för att sedan börja min nya anställning 3:e veckan i augusti. Kommande vecka väntar några sista avrundningsaktiviteter i kunduppdrag och sedan är det avtackning på torsdag.

Om det kändes lite vemodigt att lämna kunden idag så är det ingenting jämfört med hur det kommer att kännas på torsdag, snyft! Jag började som anställd nr 5 och idag har jag ca 70 kollegor så det har hänt lite under dessa år man varit med. Att det dessutom är en riktigt bra arbetsgivare med en massa härliga kollegor gör ju inte saken lättare.

Detta till trots så väger ju mitt nya val tyngre och jag ser verkligen fram emot min nya utmaning. Det blir en utmaning som verkligen blir något helt annat än det jag gör idag, även om jag kan ta med mig och använda mycket av min tidigare erfarenhet.

Löpning? Nej, någon träning är det inte tal om än. Snuva och rossel i rören sätter stopp. Jag är enormt sugen på att få komma ut och springa! Börjar så smått påverkas av mitt träningsuppehåll - humörsvängningarna kommer nu...grrr... :-)