2012-11-17

Den där återkommande tidsbristen

Just nu har jag hamnat i ett läge med tidsbrist igen. Det var kurs denna vecka igen ons-tors och då blir arbetsbördan större de tre dagar som återstår. Även om jag naturligtvis får lägga mycket av arbetet åt sidan så blir det ändå ett flertal saker över som måste hanteras.

Dessutom har hela veckan präglats av barnens aktiviteter och det har varit så pass mycket att jag ännu inte fått till något eget träningspass sedan i måndags. Nu har jag suttit och slitit med hemuppgifter i kursen hela dagen. Det är inlämning av detta arbete på måndag.

Imorgon bär det av till Uppsala med äldsta grabben då han har serie/poolspel i Bandyn där. I princip försvinner ju hela dagen. Just nu funderar jag på om jag ska prioritera morgonsömn eller ge mig ut och springa på söndagsmorgonen. Kanske kan man packa med sig träningskläder och springa en vända i Uppsala, dusch borde det ju finnas att låna i bandyhallen.

Samtidigt slås jag av att jag inte har något rastlöst spring i kroppen. Jag känner mig bra, det är lite förvånande - men eftersom tanken på löpning nu väckts så tror jag att ett begynnande behov av att komma ut är i antågande.

Hoppas det är bra med dig! Nu ska jag sätta på kaffe och jobba vidare med kursuppgifterna!

5 kommentarer:

  1. Röstar för en löprunda i Uppsala. Klart du ska tillfredställa lite löplust och samidigt upptäcka nya vägar! Det är fint i Uppsala.

    SvaraRadera
  2. +1, självklart ska du springa en sväng där. Det är ju skitskoj att springa på nya ställen även om Uppsala kanske inte är så våldsamt exotiskt.

    SvaraRadera
  3. Upptäcktsfärd i Uppsala blir mitt mål!

    Packar träningsväskan och ser var jag hamnar. Hittade denna runda på Funbeat som kan passa:
    Milen (Röbo - Gränby)
    (Jag startar vid 7/9 km markeringen)

    Det blev sovmorgon även om jag låg vaken mellan 4-5 och funderade på om jag skulle ta mig ut och springa istället. :-)

    SvaraRadera
  4. Jag känner igen situationen. Ingen tid alls att tillfredställa löpbehovet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, frustrerande är det.

      Samtidigt har jag svårt att säga om det är bristen på tid som gör att jag inte känt något löpbehov dessa 5 vilodagar eller om det helt enkelt är så att kroppen behöver vila. Idag kom jag i alla fall iväg på en behövlig milrunda och det känns riktigt skönt.

      Radera