Knäade och lite skitsnack

Då var man igång igen då, äntligen ute i spåret! :-)

Dagens långpass stannade på 16.44 km i 5.05 min/km. Tanken var att jag skulle springa 18-20 km i strax under mitt tänkta LL-tempo på 5.00 min/km. Men se det gick inte. Efter 12 km började vänster knä jävlas, ont på utsidan främst i uppförsbackarna. Stannade och stretchade ITB men det hjälpte föga. Vid 15 km valde jag att vända hemåt snabbaste vägen. :(

Egentligen blev det ett ganska bra pass ändå. Ska fokusera på lite styrka och stretch så jag får ordning på knäet nu. Tid för behandling ska också bokas. Det där knäet har faktiskt gett sig till känna under veckan som varit i helt vanliga vardagssituationer så det kom knappast som en överraskning när det gnällde under löpningen idag.

Så till lite skitsnack.... under Indienresan i veckan så lyckades jag ju hålla magen i lag, dessvärre så var det lite av raka rör nu på förmiddagen. Efter 5 km fick jag så en naturlig paus i löpningen med tillhörande vildmarkupplevelse. Alltid lika spännande med dessa stopp när de inträffar. Idag hittade jag en fin plats med ett nedfallet träd att sitta på omgiven av smågranar och gott om mossa och löv. Fantastiskt. :-)

Allt detta i underbart soligt väder. Körde skräp på förmiddagen och nu väntar gräsklippning. Skönt att man har något att göra.

Lugnt och fint idag

Annars var det förvånandsvärt lugnt i spåret idag. Summa sumarum

Lufthansa strejk

Sitter på Heathrow och väntar på flyget till Stockholm. Fick veta sent på onsdagkvällen (efter midnatt) att flyget hem från Mumbai var inställt på grund av strejken hos Lufthansa. Det märkliga var att ombokning skedde automatiskt till efterföljande flight hos Lufthansa och att denna sedan också ställdes in.

Via resebyråns nödnummer bokades nytt flyg via Bryssel. Som om det inte var nog så skedde denna bokning på en flight som inte fanns (hur är det ens möjligt?). Till sist lyckades jag och kollegan att få varsin plats på två olika flyg, jag via  London och han via Paris.

Så här sitter jag med fyra timmars byte och väntar på att få komma hem....trots allt bara ca 5 timmar senare än den ursprungliga planen, man får vara glad för att få komma hem till helgen i alla fall.

Dock missade jag all möjlighet till sightseeing och shopping. Fick se lite av Indien i alla fall genom fönstret på en luftkonditionerad bil. :-)

Sanningen är den att jag faktiskt blivit bjuden på både lunch och middag där jag fått prova på många olika Indiska maträtter och även fått komma utanför konferensrum och hotell. Det är mer intryck än jag hinner smälta nu under helgen tror jag. Kan konstatera att magen fortfarande är i fin form, peppar peppar....

Indien, ingen löpning

Ett kort inlägg här från Mumbai, Indien. Kan bara konstatera att eventuell löpning hade fått ske på löpbandet på hotellet - inget en chans att jag ger mig ut och springer i området runt hotellet. Hotellet är jättefint, men det är inte precis så att man ger sig ut utanför och springer i trafiken och "kaoset". Eftersom jag inte är någon löpbands-löpare så står jag gärna över träningen nu.

Utsikt från hotellrummet

Regnperioden är inte riktigt över här, det har regnat rejält och tydligen ovanligt mycket för denna tidpunkt. Då detta är mitt första besök i Indien så slås man ju av kontrasterna i detta land.

På väg till leverantören

Det lilla jag har sett av Mumbai har skett från fönstret i bilen till och från leverantören. Långa dagar i konferensrum och den korta kvällen på hotellt ... så är det med tjänsteresor. På torsdag eftermiddag får jag troligen 4-5 timmar till lite sightseeing, det ska bli spännande.

Indien, vila och sömnbrist

I helgen har det varit festligt värre då min svåger gifte sig. Ett bröllop över nationsgränser ... min svåger är ju svensk, men boendes i Oslo och han gifte sig nu med en norska. :-)

Även om de bor i Oslo så valde de att gifta sig här i Sverige, så vi slapp ordna med resa i alla fall. Långt och länge höll vi på och firade. Klockan visade 4.30 när jag lyckades ta mig i säng. Där har vi lite av dagens rubrik - sömnbrist.

Imorgon bär det av på tjänsteresa till Indien och det kommer innebära ytterligare brist på sömn. Fem intensiva dagar. Det blir knappt tre dagar på plats och två resdygn. Landar vid ett på natten mellan måndag och tisdag och flyger hem sent torsdag kväll/natt. Jag brukar sällan få någon kvalitativ sömn på flygningar, så helgens störningar i sömnen lär knappast bättra på sig denna vecka. :-)

Vilan i rubriken kommer sig av att jag inte hunnit träna sedan jag sprang blodomloppet i onsdags och jag kommer inte hinna med att träna under denna resa. Därför blir det vila ända fram till på fredag/lördag.

Jag intalar mig att denna vila är av godo och att kroppen kommer att må bra av att inte träna under denna tid....fast lite störande är det. Lite olämplig tajming, jag skulle ju vilja ligga på lite mer volym i träning nu inför LL. Nu blir det liksom inte riktigt tid att få upp volymen för det är ju snart dags att trappa ner. :-(

Blodomloppet, Västerås

Det är roligt att springa och tävla, det måste jag erkänna. :-)

Att jag sedan inte har någon som helst rutin är en helt annan sak. Idag när jag sprang milen på Blodomloppet i Västerås så gick jag ut alldeles för hårt. Jag var i alla fall så rutinerad att jag ställde mig lång fram denna gång. Å andra sidan borde man ju ändå försöka hålla sitt tempo, jag drogs med.

Det gick fort i början, sneglade på klockan och såg att det gick i undan. Någonstans runt 3.30-3.40 över startfältet, detta sjönk ju efter en stund till sådär 3.50 och det är på tok för fort för mig. Bara att försöka dra i bromsen. Får lite deja vu känsla här från VasaStafetten. Den stora skillnaden är att det inte alls är samma utförlöpning här. Klockar de första två kilometrarna på 4.15 och 4.02.

Ja, det stumnade i benen på slutet och jag fick en officiell tid på 45:18. Min plan var ju att hålla mig på ett 4.20-4.25 tempo mest hela vägen, men det höll uppenbarligen inte.

Men jag är nöjd för det, tiden gav mig en 125:e plats i herrar 10km och det känns ändå rätt bra då vi var 904 som sprang i den klassen.

Kvällen bjöd ändå på ett fantastiskt väder med perfekta förutsättningar. Ca 20 grader och sol, nästan vindstilla, vad mer kan man begära? :-)

Anmäld till blodomloppet

Här är det fortfarande hektiskt värre. Två intensiva arbetsveckor avklarade och nu börjar barnens aktiviteter sätta igång på allvar också.

Äldsta grabben hade bandyträning idag och senare ska andra sonen iväg på fotbollsmatch. Träningar och matcher börjar fylla upp kalendern här hos oss och i allt det ska träningspass för mamman och pappan rymmas ihop med föräldramöten, gitarrlektioner med mera.

Bara att ta ett djupt andetag och försöka sänka pulsen. :-)

Jag återkommer ju till detta med att jag ligger efter i bloggläsandet, jag vill verkligen hänga med men tiden räcker inte till just nu. Såg att jag nu är på väg att passera 300 olästa inlägg. :-(

Träningen inför Lidingöloppet fortskrider i någon form i alla fall och nu på onsdag är jag anmäld till Blodomloppet 10km här i Västerås. Hoppas att jag ska kunna göra en bra officiell tid på milen där. Fast egentligen känner jag mig inte 100% i form just nu. Får se om jag kan hitta lite fokus de närmaste dagarna.

VasaStafetten, etapp 5

"Tror inte att det ska bli för betungande" ... det där fick jag äta upp igår. :-)

Det var riktigt roligt att springa VasaStafetten. Hämtning och lämning av lagmedlemmar vid det olika etapperna krävde ju sin planering. Den planeringen slapp jag sköta som tur var och kan bara konstatera att det fungerade ypperligt. Bra jobbat Christer!

Jag hade ju ingen aning om vad som väntade på min sträcka, Evertsberg-Oxberg. Det enda jag visste var att banprofilen visade en lång utförslöpning. Speakern vid Evertsberg var vänlig nog att tipsa om att ta det lugnt i början och spara krafterna till slutet ... något jag kanske inte lyssnade alltför noga på. :-)

Som Morgan skrev i sin kommentar på mitt inlägg igår, så innehåller sträckan mycket löpning på myr och de avslutande Lundbäcksbackarna var verkligen något att bita i.

En sammanfattning av löpning är att det gick på tok för fort i början. Efter 500-600 meter så låg tempot en bra bit under 4 min/km och jag var tvungen att dra i bromsen. Första kilometern klockade jag ändå på 4.06 min/km. Därefter följde fyra snabba kilometrar till på strax under 4.30 tempo. Denna del av sträckan var lättsprungen med utförlöpning på asfalt och grusväg,

Så långt hade jag sprungit med torra skor, men nu var det slut med det - ut på myr och slitna spångar. Det blev ett konstant trixande med att försöka springa på spångarna eller att ta sig ut i myren och sikta på grästuvorna. Farten gick ner till 5.20 på denna kilometer. Därefter var det varierande skogsstigar och myrmark och farten ökade till runt 4.40 på de följande 3 kilometrarna.

Lyckades hålla benen ganska rena ändå.
Det var mer vatten än gegga på myrarna

Med 11 kilometrar avklarade i 4.40 min/km så kom då de sköna uppförsbackarna. Man kan säga att det var två uppförslöpor om vardera ca 40 meters stigning fördelat över 1,5 och 1 km vardera. Jag lyckade ändå hålla ett snitt tempo på 5.40 över denna 3K sträcka. Detta trots att jag vid sista backen var så stum i benen att jag var tvungen att gå en bit.

Sista kilometern ner till Oxberg är utför och jag spurtade in i mål och avslutade i 4.20 tempo.

Sammanlagt  blev det 1:12:06 på denna 15 km sträcka och ett snitt på 4.47 min/km. Garmin visar att pulsen låg på galet höga 178 i snitt och 195 i max. Som lag sprang vi på 8:18:53 och hamnade på plats 108/127 i vår klass.

Vinnarna sprang på 5:02:10 och det är ju inte utan att jag blir imponerad av Mikael Ekwalls snitt på 3.18 min/km på sträckan Evertsberg-Oxberg. Att man kan hålla ett sådant tempo över myrarna och skogsstigarna är för mig helt obegripligt.

Lunch i bakluckan - ladda om med ny energi.

Jag var bortbjuden på kräftskiva till kvällen och kunde därför inte äta middag med lagkamraterna. Så när de drog vidare till nästa växling så satte jag mig i bakluckan på bilen och laddade om med lite lunch. Sedan var det bara att åka de 26 milen hem igen, duscha och iväg på fest.