Det är redan onsdag och jag fattar inte hur snabbt dagarna springer på. Inte nog med att halva arbetsveckan redan passerat - halva maj har ju också försvunnit!!! PANIK!
Jag har ju så mycket som ska bli gjort på jobbet innan sommaren och semestern. Nu känns det som om ledighet och sommar kommer att komma snabbare än jag tycker är passande - även om jag lääängtar efter att lite sommarledighet.
Nu är det halva maj och typ hela juni kvar för mig, men med tanke på hur tiden springer på så har väl snart sommarsemestern passerat också och nästa PANIK infinner sig! Jag kan se mig själv stå oförberett igen inför start på Lindingöloppet och förbanna mig för att jag inte tränat lika bra som inför Stockholm Maraton, igen! :-)
Nej.... nu ska jag inte springa iväg så där. Jag har sprungit tillräckligt ikväll faktiskt.
Efter två dagars lydig helvila efter långpasset så var det dags att springa ikväll. Yngsta sonen hade 1 1/2 timmes fotbollsträning så jag bytte om och passade på springa i spåret. Planerade att springa en lätt mil i 5.30-5.40 tempo för att få lite rörelse i kroppen igen och inte överanstränga mig.
Som många gånger förr så höll inte min plan alls. Benen kändes pigga och glada och jag låg ganska snabbt på 5.00-5.10 tempo. Försökte hålla igen lite vid 5 km men nej då, det rullade på - alltid lika roligt att tävla med andra ovetande personer i spåret och springa om!
Efter 1 mil var jag tillbaka där jag startade, men jag hittade liksom inte bromsen och får iväg som ett skållat troll på en 5:a till och ökade farten, jag attackerade backar och sprang om alla jag kunde se i spåret - som besatt - men det gick ju så lätt! Så de sista två kilometerna klockade jag på 4.20 och 4.10. Sammanfattningsvis blev det 15 km i ett ganska tufft terrängspår med ett snitt på 4.56 min/km.
Nu när jag sansat mig, mättat löparhungern och fått frossa i spring så tänker jag att jag kanske gick ut för hårt på passet ikväll. Kanske jag inte borde har legat på så där hårt?
Jag har ju så mycket som ska bli gjort på jobbet innan sommaren och semestern. Nu känns det som om ledighet och sommar kommer att komma snabbare än jag tycker är passande - även om jag lääängtar efter att lite sommarledighet.
Nu är det halva maj och typ hela juni kvar för mig, men med tanke på hur tiden springer på så har väl snart sommarsemestern passerat också och nästa PANIK infinner sig! Jag kan se mig själv stå oförberett igen inför start på Lindingöloppet och förbanna mig för att jag inte tränat lika bra som inför Stockholm Maraton, igen! :-)
Nej.... nu ska jag inte springa iväg så där. Jag har sprungit tillräckligt ikväll faktiskt.
Efter två dagars lydig helvila efter långpasset så var det dags att springa ikväll. Yngsta sonen hade 1 1/2 timmes fotbollsträning så jag bytte om och passade på springa i spåret. Planerade att springa en lätt mil i 5.30-5.40 tempo för att få lite rörelse i kroppen igen och inte överanstränga mig.
Som många gånger förr så höll inte min plan alls. Benen kändes pigga och glada och jag låg ganska snabbt på 5.00-5.10 tempo. Försökte hålla igen lite vid 5 km men nej då, det rullade på - alltid lika roligt att tävla med andra ovetande personer i spåret och springa om!
Efter 1 mil var jag tillbaka där jag startade, men jag hittade liksom inte bromsen och får iväg som ett skållat troll på en 5:a till och ökade farten, jag attackerade backar och sprang om alla jag kunde se i spåret - som besatt - men det gick ju så lätt! Så de sista två kilometerna klockade jag på 4.20 och 4.10. Sammanfattningsvis blev det 15 km i ett ganska tufft terrängspår med ett snitt på 4.56 min/km.
Nu när jag sansat mig, mättat löparhungern och fått frossa i spring så tänker jag att jag kanske gick ut för hårt på passet ikväll. Kanske jag inte borde har legat på så där hårt?
