Schweiz, tåg och löpning

Min tänkta ambition under julhelgen att åter börja fylla bloggen med inlägg gick ju i stöpet så fort jag kom tillbaka till jobbet.

Tror att det mest hänger på att jag helst inte vill ta upp datorn på kvällarna och på dagarna hinner jag helt enkelt inte med att klämma in bloggandet.

Min ambition att komma igång med löpningen igen har å andra sida lyckats riktigt bra. Nya rutiner på plats under mina resor. Har tagit för vana att fara ut och springa på måndagskvällen när jag landat i Zürich. Jag äter en sallad på planet. hoppar över gemensamma middagen med reskamraterna och springer istället. De har en liten kiosk på hotellet där jag plockar en yoghurt när jag sprungit klart.

Sedan får jag in ett träningspass antingen på tisdag eller onsdag kväll igen. På så vis får jag ändå till två löppass under arbetsveckan och sedan hinner jag oftast med ett pass på helgen också.

Än så länge springer jag mest kortare träningspass 5-10 km i varierande omfattning. Men det är gott så.

Schweizarna älskar uppenbarligen detta med allmänna färdmedel och tåg i synnerhet. Tidtabeller är heliga och allt fungerar fantastiskt bra. Bara en sådan sak att klockorna på stationerna och i tågen har sekundvisare är en indikation på att detta med tid är på allvar.

Det händer att tågen är sena och finns det ingen information blir Schweizarna påtagligt irriterade. Dock finns det oftast information och man förklarar utförligt anledning till förseningen och ber även så mycket om ursäkt. Tror att SJ har lite att lära, när man berättar att 5 min inte klassas som försening i Sverige tittar de på en som om de inte förstod... vilket de förstås inte heller gör. Antingen är ett tåg i tid eller också är det försenat - det finns liksom inget alternativ där emellan.

På senare tid har jag dock råkat ut för tågförseningar i störande omfattning. Min försening är dock garanten för att resenärerna inte ska bli försenade. Vad menar jag nu?

Tågförsening

Jo, min vanliga löprunda här i Zürich går över en tågpassage med bommar. Av någon anledning lyckas jag ständigt fastna framför dessa bommar väntandes på tåg som ska passera. Ibland passerar två, tre tåg innan bommarna går upp. Antingen har jag en förskräckligt dålig tajming eller också är det helt enkelt Schweizarnas förkärlek för tåg och den täthet med vilken tågen passerar.

Ikväll fick jag åter stanna en kort stund för ett godståg. Det blev en kortare runda på knappt 6 km i 4.44 min/km.

Lugnt, ledigt, grått och blött

Har precis kommit hem från en 10 km runda i det gråa, blöta, trista vädret som bjuds. Det känns riktigt bistert med 3 grader och lätt dimma/regnstänk i luften. Löpningen känns å andra sidan bra och det är lika glädjande och roligt som det ska vara.

Så känner jag verkligen  - det är inte jobbigt att springa, möjligen kan det ju ta emot lite att ta sig ut i vädret och så kan det ju får vara så länge man orkar ta det där steget och kliva utanför dörren. Väl ute känns ju allt mycket bättre. Framför allt så känns det ju så fantastiskt mycket bättre att få komma in igen!  :-)

Nyåret blev festligt och sent, gårdagen lugn, slö och pizza-berikad. 

Idag och imorgon försöker jag hålla mig borta från jobbet. Har gjort några småinsatser på morgonen idag, men jag gör bara sådant absolut nödvändigt operationellt. 

Imorgon har träningscoachen ordinerat 25 min träning med TE 1.5 som mål. Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna löpträna i 25 minuter och hålla mig så lågt som TE 1.5 där pulsen bör ligga på 115-130 slag/min. En rask promenad kanske det får bli? På lördag ska det följas upp med ett träningspass på 60 minuter TE 2.1 (125-140 slag/min).  Tror att jag lägger in två väldigt lätta löppass på 5 och 10 km vardera och försöker hålla 6 min/km. Det kommer antagligen ge mycket högre TE, men kroppen håller nog för det.

Med hopp om en bättre värld - Gott Nytt År!

Jag kan inte låta bli att beröras av det jag läser i Expressen idag, det liksom knyter sig i magen:

Barn halshuggna - Unicef slår larm 

Vi har sedan länge varit Världsföräldrar och jag brukar bläddra igenom Unicefs blogg när det kommer nyhetsbrev från dem. Jag känner dock att jag tyvärr är så upptagen av allt i min egen vardag och oftast så avtrubbad från alla hemskheter i världen att jag knappt tar in det jag läser.

Redan i mitten av december skrev Unicef om barnens utsatthet i krisen i Centralafrikanska republiken. Då reflekterade jag inte så mycket över det - en katastrof bland katastrofer. Det drunkade i allt annat som naturkatastrofen på Filipinerna.

En rubrik from "Barn halshuggna" fångar verkligen min uppmärksamhet och understryker verkligen hur hemskt det är med krig och konflikter av detta slag. Hur lågt mänskligt värde kan vara och vilka monster vi människor kan bli.

Jag brukar aldrig avge några nyårslöften, men jag önskar gärna en bättre värld....

...så med hopp om en bättre värld ...

Gott Nytt År!

Det kommande året

Jag har gått och funderat lite på det där med vad jag ska ha för mål med det kommande året. Eftersom jag vet att jag kommer ha mycket resande framför mig en tid till så begränsar det mig en del. Jag vill inte sätta upp tränings- och tävlingsmål som jag inte känner att jag kan hålla.

Ett tävlingsmål efter året resultat skulle kunna ha varit att springa Stockholm Maraton på 3.20 eller kanske försöka nå 41 minuter på 10 km till Premiärmilen i vår. Nu tänkte jag dock egentligen inte alls sätta upp några tävlingsmål eller anmäla mig. Möjligen tänkte jag springa Mälarenergi Stadslopp och Blodomloppet här hemma i Västerås mest för saken skull.

Fick dock ett samtal från hustrun en kväll i mitten av december när jag låg på hotellrummet och tittade på nyheterna på tv4play. Hon sa typ "det måste vara något fel på mig, jag tror att jag vill springa Stockholm halvmaraton". Hon satte ju upp ett tufft mål för sig själv i år med att springa Lidingöloppet 15km. Det gick hur bra som helst ... även om det var jobbigt förstås (det ska ju liksom vara det).

Min tanke då var direkt att "Stockholm halvmaraton kan ju vara ett jättebra tävlingsmål, vi anmäler oss båda två!". Vi har dock inte anmält oss ännu, men jag är rätt säker på att jag ska anmäla mig och att vi gör 13 september till en trevlig Stockholmshelg med övernattning på hotell osv.

En halvmaraton i september låter som ett alldeles rimligt och genomförbart tävlingsmål under rådande omständigheter. Jag har aldrig tävlat på halvmaratonsträcka och det känns roligt av den anledningen. Ett träningsmål tidsmässigt kommer att vara 1.40 även om det nog är alldeles för snabbt för mig. Det ligger dock i linje med mina resultat på milen och maraton från detta året.

Ikväll blev det en (känslomässigt) lätt 5 km runda i 4.50 tempo. Träningsprogrammet hade ordinerat vila idag och imorgon. Jag har dock haft vila i 3 heldagar nu och kände mig fräsch i kroppen. Träningseffekten som beräknas nu är nog lite fel känner jag. Passen ligger riktigt högt - jag vet att jag är ganska otränad, men så illa är det inte med återhämtningen tycker jag. Träningsklockan dömde kvällens pass till TE 3.3 och Firstbeat ATHLETE uppgraderade det till TE 4.2 utifrån historiken i de senaste 7 passen. Jag saknar data från 2/11 till 29/11 pga strul med träningsklockan där registrering av RR-data försvann tillsamman med flera träningspass.

Det där programmet brukar vara väldigt hjälpsamt i att hålla kolla på träningsbelastningen, men just nu saknar den ju lite data så jag har överseende. Samtidigt vill jag inte ignorera det helt då jag faktiskt kände mig trött i fotlederna efter förra passet i onsdags. Kände till och med av hälsenan lite ner under hälen.. PF-varning?!

Passar mig nog för att dra igång träningsvolym för snabbt - lugnt och fint nu Andreas!

5, fem, V

Hej Bloggen!

Det var ett tag sedan vi sågs... :-)

Längtan efter ordnad träning och bloggande har växt. Nu när det är julledigt passar jag på att försöka ordna upp mina träningsrutiner igen.

Det känns som om "fem" präglar min löpartillvaro just nu. Jag springer mest 5 km när jag springer. Jag springer i 5-tempo mest hela tiden och jag springer runt på 5 kg extra. Det känns roligt att springa, men det känns så klart lite tungt också. De där 5 kg måste också minska för jag kan knappt få på mina favorit-jeans längre! :(

Så hösten har varit allt annat än  bra för mig. Det har varit för mycket resande och för mycket frånvaro hemma, frånvaro på kontoret och för lite träning, för mycket skräpmat och för långa arbetsdagar.

Obalans kan man sammanfatta det med och resultatet är alltså 5-5-5.

Nåja, jag ska inte gnälla. Hösten har bjudit på mycket bra också och arbetsinnehållet är utmanande och spännande - ibland måste man "investera" lite och prioritera om och jag hoppas att det ger något tillbaka på sikt. :-)

Men nu väntar nya tider har jag bestämt. Hela hösten präglades av ett förhållningssätt att "det är snart slut på resandet". Därför tog jag liksom aldrig riktigt tag i min vardagsrutin. Det är det jag ska ändra på nu, dags att prioritera träning och hälsa igen.

Det ser ut som om resandet till Zürich kommer att fortsätta med någon form av kontinuitet under våren - även om det kanske inte blir varje vecka. 

Tänkte försöka lägga tid på att blogga lite igen också. Några stora träningsmål för 2014 har ännu inte formulerats, men det finns ett litet mål som håller på att formuleras.

Jag har haft riktigt sköna lediga juldagar så här långt och gårdagen blev en lugn vilodag med samvaro, god mat och glada barn.

Idag blev det ett längre löppass på 11 km i strax över 5-tempo. Blött och grått, men skönt och glädjande. 

Hoppas ni alla därute har haft och njutit av en riktigt God Jul! 

Bloggtorka

Bloggtorkan fortsätter. Lika illa är det med träningen, men jag lever i alla fall. Inte mycket till löparblogg längre dessvärre. :-(

Jag tog ut mig rejält på LL och har egentligen inte alls kommit igång sedan dess. Drog på mig en lätt förkylning efteråt och inget sug efter löpning har infunnit sig. Resorna till Zürich fortsätter varje vecka och jag har i alla fall lyckas släpa mig till gymmet på hotellet emellanåt för att springa 5 km på löparband och för att köra lite styrka. Försöker komma ut på helgerna och springa. Det känns fortfarande skönt när jag väl kommer ut, men det finns inget som driver just nu.

Helgen som gick firades stort i Stockholm med två nätter på hotell (!) då jag och hustrun varit gifta i 15 år. Jag lyckade hitta några platser på Rock of Ages, Chinateatern, för fredagkvällen. Johan Rheborg gör ju en helt sjukt bra insats där - mycket underhållande. Lördagen ägnade vi mest åt att bara vara och slöshoppade och strosade i Stockholm lite. Kvällen bjöd på finmiddag - jag hittade ett ställe på Odengatan som vi blev mycket nöjda med, Bar Nombre.

Så jag fick bo på hotell nästan hela veckan med andra ord! Torsdag- och söndagnatt i egen säng och bara att tvätta kläder och packa om kappsäcken. :-)

Lite drygt att resa så här mycket och det är inte slut ännu. Jag har resor planerade till mitten av november som det ser ut just nu. Många av mina åtaganden på kontoret hemmavid blir lidande, men som tur är har jag ett helt fantastiskt gäng hos mina leverantörer som hjälper mig att hålla verksamheten i gång när jag är borta.

Lidingöloppet 2013

Nöjd, riktigt nöjd. 

Det blev revansch i år efter förra årets tunga avslut som då summerades 2.54.41.

Mitt uppsatta mål för i år på 2.30 nåddes och jag sprang i år i mål på 2.28.30.

Redo för start

Jag sprang mitt lopp ganska odramatiskt och lyckades hålla mig till min uppsatta plan att ligga på ett tempo runt 4.50 så mycket som möjligt. Att försöka plocka in lite tid på lättare sträckor med 4.30-4.45 tempo för att kunna ge lite tid på tyngre sträckor.

Jag lyckades "springa" uppför Abborrbacken och det var bara i en av backarna därefter med ca 3 km kvar som jag fick lättkramp i höger lårmuskel på insidan fram ovanför knät. Jag gick ca 10 meter där och slog argt några gånger hårt på muskeln. Drog mig till minnes ett inlägg på maratonbloggen med citatet ”Nej, men vad i helvete. Kramp i vaden, det ska man ju få. Det är ju inget skäl för att bryta. Så länge du inte har kramp i hela kroppen så får du ju för fan inte bryta.”. Jag bet ihop och sprang på - bytte lite löpsteg, försökte sträcka upp hållning och sedan kände jag inte av den där muskeln mer.

Lyckades få till en riktigt skön spurt in mot mål och även om det är ganska fånigt och inte påverkar resultatet nämnvärt så kändes det ändå bra att springa om en massa andra löpare på upploppet. :-)

Måste också erkänna att jag inte var helt nykter när jag anmälde mig till årets Lidingölopp. Vid tillfället ansåg jag tydligen att ett Enervitpaket skulle vara bra. Jag tränar ju annars helt utan vätska och extra energi - med undantag för långpass på 24 km och uppåt. Att tävla och få sportdryck serverat hela vägen brukar räcka gott och ge mig en bra kick. Den där langningen av extra energi vid 10 & 20 km som jag beställde gjorde ändå märkbar skillnad, så pass att jag kan tänka mig att beställa det igen om jag ska springa LL ännu en gång.

Hur har då de sista träningsveckorna sett ut?

KATASTROF är väl kanske att ta i, men ligger nära till hands i beskrivning. Jag har fått till mina nyckelpass med backintervall och långpass i terräng. Men det har varit ett ofrivilligt fokus på vila och inte alls den volym jag tänkt mig.

Det hände, det som inte fick hända. Jobbet tog över och inkräktade på min träningsplan. Jag skulle prioritera träning före arbetet och det gick bra så länge jag jobbade hemma i stan. För 5 veckor sedan blev jag inkastad i ett projekt. Ett projekt med kontor i Zürich. Jag har veckopendlat till Zürich de senaste veckorna och varit tvungen att arbeta långa dagar. Då jag flugit ut måndag eftermiddag och hem på torsdag kväll så har två träningsdagar helt försvunnit. Tisdag och onsdag har varit oerhört svåra att nyttja på plats. Långa arbetsdagar, 10-12 timmar, samt transport till och från kontoret lämnade väldigt lite tid kvar att prioritera om till träning. Det blev mest att äta och sova.

Så jag har genomfört min träning fre-sön och sedan prioriterat familjen. Inte roligt att vara borta från barnen så mycket. Det är också förklaringen till att bloggen fått vara.

Nu är jag i alla fall klar med mina planerade tävlingar för i år. Känner mig oerhört nöjd med årets resultat.

Premiärmilen 43.57
Stockholm Marathon 3.30.36 (2012: 3.53.18)
Mälarenergi Stadslopp 42.13 (2011: 57.46)
Blodomloppet 42.26 (2012: 45.18)
Lidingöloppet 2.28.30 (2012: 2.54.41)

Kanske anmäler jag mig till något millopp under hösten om andan faller på.

Än så länge är inget bokat för nästa år. Har inte bestämt eller formulerat några nya mål - närmast i tanken är ju att pressa ner tiden på milen mot 40 minuter. Frågar dock mig själv om jag orkar ta mig an det målet med träningen det innebär i så fall. Har inte fått något svar än.