Äntligen lossnade det ikväll och jag fick till lite fart på milen. Som oftast i min ostrukturerade träningstillvaro fanns det ingen plan för dagen annat än att jag tänkt att jag skulle springa en mil ikväll.
Grisigt trött efter en natt med dålig sömn, tidigt på jobbet och sent därifrån så lyckades jag med stort motstånd släpa mig ut. Som oftast kändes det ändå ganska bra när jag väl stod omklädd och klar på gatan utanför huset.
Joggade iväg lite lugnt och tänkte nog mest att jag skulle göra en bekväm såsar-mil. Men ganska snart stod det klart att det var fart i benen ikväll ... eller om det egentligen var andningen som kändes rätt. Ska jag välja en sak som stack ut på ett positivt sätt så var det just andningen ikväll och den bästa känslan var under kilometer 3 och 4 när jag hade ett riktigt skönt flyt och bra tempo.
Sedan började verkligheten komma ikapp mig och de sista kilometrarna fick jag kämpa på med medelpuls runt 185. :-)
Det kanske finns lite hopp om att kunna passera den där magiska sub45 gränsen med officiell tid på Premiärmilen?
Grisigt trött efter en natt med dålig sömn, tidigt på jobbet och sent därifrån så lyckades jag med stort motstånd släpa mig ut. Som oftast kändes det ändå ganska bra när jag väl stod omklädd och klar på gatan utanför huset.
Joggade iväg lite lugnt och tänkte nog mest att jag skulle göra en bekväm såsar-mil. Men ganska snart stod det klart att det var fart i benen ikväll ... eller om det egentligen var andningen som kändes rätt. Ska jag välja en sak som stack ut på ett positivt sätt så var det just andningen ikväll och den bästa känslan var under kilometer 3 och 4 när jag hade ett riktigt skönt flyt och bra tempo.
Sedan började verkligheten komma ikapp mig och de sista kilometrarna fick jag kämpa på med medelpuls runt 185. :-)
Det kanske finns lite hopp om att kunna passera den där magiska sub45 gränsen med officiell tid på Premiärmilen?
0 kommentarer:
Skicka en kommentar