Vinter och förkylningar

Så är det detta med vintrar och förkylningar. Under dagen har en lätt irritation i näsan vuxit till snuva och nu känner jag mig lite irriterad i svalget och "småluddig" i skallen. :-(

Ingen löpning idag med andra ord. Med facit i hand kan jag konstatera att jag skulle ha passat på och sprungit i morse i så fall när yngsta grabben tränade.

Var på plats på ABB Arena kl 7.30. Kände mig hyfsat pigg då. Valde att titta på grabbens träning då jag varit borta i veckan. Kanske hade lite löpning stärkt kroppen, kanske hade det försämrat.

Nu är valet enkelt i alla fall. Nu får det bli vila.

Hade ju hoppats att lite solsken i Indien hade stärkt immunförsvaret. Å andra sidan har jag väl bombarderats av virus och baciller under resan. Brist på sömn stärker ju direkt heller. Hoppas det går över fort.

Avistning och tidsomställning

Landade bara lite försenad på Arlanda igår efter lunch. Förseningen berodde på att markpersonalen på flygplatsen i München gillar att köra sina vintermaskiner. Nu när de fått lite kyla och det är snöflister i luften så är det en imponerande aktivitet ute på landningsbanan. De kör runt med plogbilar, snöborstar och avisningsmaskiner på ett sätt som man aldrig ser på Arlanda.

Liksom på vägen till Mumbai innan vi lämnade Frankfurt så blev vi fast i avisning denna gång också. Vi lämnade terminalen på utsatt tid och sedan innan vi fick lyfta så skulle de bada planet i avisningsmedel. Jag är ju på inget sätt någon specialist på området, men jag tycker de verkar gå rätt rejält till överdrift. När vi lämnade Arlanda på väg till Frankfurt i söndags så var det SAS som flög på sträckan. Då när vi lämnade Arlanda så gjorde vi det med frost på vingarna - ingen avisning då inte. I tyskland har de till synes inte något sämre väder och de står och nöter på planen med mängder av avisningsmedel i 40-50 minuter. Det känns helt galet.

Jag tror helt enkelt att i huvudsak två saker påverkar tyskarnas "hysteriska" snö och isbekämpning. 1) Nöjet att få använda alla dyra fina maskiner 2) att skapa en känsla av trygghet. :-)

Igår kväll vid 9-tiden lyckades jag inte hålla ögonen öppna längre - tror jag somnade innan huvudet landade på kudden. Som väntat vaknade jag vid 3-tiden på natten, den tid som jag klev upp i Indien. Lyckade somna om till 6-tiden och låg och vände mig en halvtimme sedan var det bara att gå upp. Får se hur länge jag håller mig vaken ikväll. Kan ju ta ett par dagar med tidsomställningen.

Någon träning har det inte blivit sedan de där 5 km på löpbandet. Imorgon ska jag hinna med lite löpning i alla fall. Dagen idag har gått till diverse praktiska göromål som att tvätta kläder, betala räkningar och handla ... samt umgås med familjen i största allmänhet.

Löpband och firande

Som vanligt springer tiden på. Igår morse tog jag mig till gymmet på hotellet och sprang på löpband.

Det var premiär och en riktig övning för mig. Kändes riktigt skumt och riktigt tråkigt. Det finns säkert flera bra aspekter med träning på löpband, men jag tror inte att det är något jag kommer fastna för.

Mitt pass blev lite laborerande med hastigheter och genomsnittstempot blev ganska dåligt. Satte bandet på 2,5% lutning och började lugnt. Efter en stund höjde jag till 5 min/km och sedan till 4.20 ett tag. Efter 4 km så började jag känna antydan till skavsår. :-)

Man ska inte bara sätta igång och springa i "barfota"-skor efter ett långt uppehåll. Uppenbarligen behöver fötterna härdas lite igen. Tror att jag kanske drog åt snörena lite för lite också. Sista kilometern kändes lite sisådär med tanke på begynnande skavsår men jag kunde ju inte sluta innan jag sprungit 5 km.

Soluppgång i Mumbai

I morse tog jag detta kort genom hotellfönstret, lite fukt i luften. Jag har födelsedag idag och blev faktiskt firad av mitt team hos leverantören som jag besöker. De hade ordnat med tårta och grattiskort. Det blev så där härligt genant när de började sjunga. Riktigt roligt! Firade med en middag på hotellet ihop med kollegan ikväll också och nu lite bloggande. :-)

En riktigt bra dag helt enkelt.

Mumbai Marathon

Nej, jag har inte sprungit och ska antagligen inte göra det heller.

Jag möttes av detta i morgontidningen här i Mumbai.

Tydligen gick Mumbai Marathon av stapeln igår och vinnaren blev Jackson Kiprop med tiden 2.09.56. Eftersom temperaturen stadigt verkar ligga på 28-32 grader så kan man utgå ifrån att det var vad som bjöds igår också. :-)

500 meter tempo

Det är alltid lika spännande att resa - man vet aldrig vad som händer. Dagens resa Stockholm - Mumbai via Frankfurt blev så där spännande. Det såg väldigt lovande ut i början då allt gick bra till Arlanda och i säkerhetskontrollerna var det nästan öde. Men därefter vände det. Bäst som man står och väntar på att de ska öppna boarding för planet kl 9.00 till Frankfurt så kommer det där budskapet ... man börjar ana oråd ... "Det är trafikproblem i Frankfurt. Snö och underkylt regn med stora förseningar som följd.". Ajdå. "Boardingen kommer att påbörjas tidigast kl 10.".

Nu är ju inte boarding det samma som starttid och det visade sig att vi inte kom iväg förrän 10.40 från Arlanda. Inflygning mot Frankfurt och landade. Jodå, 20 minuter till nästa flight 13.10, det kan gå! Stillastående.. vad händer? "Kaptenen här. Vi måste vänta på följebil. All radioutrusning slutade fungera när vi gick ner för landning.". Va?

Tog inte mer än ett par minuter så dyker den där följebilen upp och vi får oss en lång sightseeing tur runt hela flygplatsen känns det som. Parkerar sedan mitt ute i ingenstans. Vi ska bussas till terminalen!!!

Får redan på att våran flight är flyttad till 13.15. Fem minuter extra... hoppet tänds!

In i bussarna, bort till terminal och här kommer dagens tempopass - 500 meter terminallöp till gaten. Vi kommer faktiskt fram precis före 13.15 andfådda som få. Tur att man bara reser med handbagage, incheckat bagage hade inte lyckats hänga på i det tempot.

Efter den där löpningen så kom vi med planet, men så klart kommer vi inte iväg på utsatt tid. Planet är fullt, men det är kö för flygen att lämna Frankfurt. Vi lyfter inte förrän 14.40 ungefär, efter en avisningsprocedur som måste ha tagit 50 minuter av väntetiden. Jag har aldrig sett ett flygplan så "skumbadat" i avisningsmedel någon gång. Det lustiga var att efter avisningen så frös det fast en massa is på fönstren som inte var där innan. Märkligt.

Jag ska inte klaga då allt ändå gick bra och jag nu är framme på hotellet. Klockan är redan halv fem på morgonen så jag borde verkligen sova nu.

Ljusnar det kanske...

Att vi går mot den ljusare tiden känns på något sätt tycker jag. Svårt att sätta fingret på det. Kanske är det bara så att det varit lite klarare väder några dagar senaste tiden så att solen på luncherna gör att man upplever tillvaron som ljusare. Hur känner du, är det fortfarande bara vintermörker?

Möjligen är det så att det ljusnat lite på träningsfronten också. Jag tror att jag har fått till lite rutin faktiskt. Det hänger förstås på hur det fortsätter. Jag fick i alla fall till tre pass förra veckan tis, tors & sön. Idag och tisdags sprang jag också. Hoppas att komma ut en sväng på lördag också någon gång mellan packning inför Indien och firandet av svärmor som fyller 65 år. Då har jag fått till tre pass denna vecka också. Träning har i alla fall gett mig mer energi och skapat den där känslan av vilja komma ut och springa igen. *lycka*

Sedan kommer ju utmaningen med att få till träning i Indien kommande vecka. Min målsättning är ändå att  få med mig träningskläder och skor i handbagaget. Utrymmet är avgörande så jag funderar på om det kan räcka med mina Merrell Trail Gloves. De går att klämma ihop rätt friskt så de inte tar så mycket utrymme. Frågan är bara hur det gör sig att springa med dessa på löpband?

Har ni erfarenhet av löpning med minimalistiska skor på löpband? Själv har jag ingen som helst erfarenhet alls av löpband. Jag har ju bara sprungit på löpband en gång i butik då de filmade mitt löpsteg - före och efter de formgjutna inläggen till skorna. Tror att det kommer att blir så i alla fall.

Optimeringen fortsätter... kanske kan man kombinera shorts för löpning och bad? Vet inte hur det ser ut med pooler och bad på hotellet, men det stabila vädret i Mumbai nu med sol och 28-30 grader känns ju inte helt fel i det avseendet. :-)

Tror dessvärre att tiden kommer att vara den trånga sektorn för alla mina planer.

Taxitjänst och snö i skägget

Godkväll i snökaoset! Eller hur har ni det där ni är?

Här i Västerås blev det lite lätt rörigt i trafiken med snön som kom. Halkan verkar ha slagit till rejält ute på landsvägarna och motorvägen för det har tydligen varit helt stopp på E18 idag. Det gick riktigt långsamt genom stan när jag åkte hem från jobbet - lite överdrivet försiktigt ibland kan jag tycka, men det är väl alltid bättre att vara på den säkra sidan antar jag.

Väl hemma hastade vi i oss snabbmat i form av tunnbrödrulle. Sedan trotsade vi rekommendationen att inte ge sig ut med bilen i onödan och jag körde runt barnen på aktiviteter. Först lämnade jag hustrun och yngsta sonen på hans gitarrkurs och sedan vidare med äldsta sonen till scouterna för lite julgransplundring. En kort paus hemma med lite extra skottning och sedan tillbaka och hämta upp blivande gitarristen och hem igen.

Sista hämtningen överlät jag till hustrun. bytte om istället - träningskläder på och ut i snålblåsten! 

Fick inte igång träningsklockan vid start ikväll och det är en sådan lite sak som verkligen kan irritera mig - vet att jag skrivit om det tidigare. :-)  Att tappa en dryg kilometer i träningsstatistiken... hmm.

Det kändes inte jättetungt att springa ikväll trots att det bitvis var helt oplogat på cykelbanorna. Försökte följa de "plogade" cykelbanorna så gott det gick. Det var först mot slutet som jag kände hur tungt det var för benen. Var riktigt stum i låren - bra träning detta med att pulsa i snön! :-)

En del snö frös fast i skägget och i ögonbrynen på gubben också. Han ser lite trött ut ... eller är det mest "var sjutton är den där kamera knappen någonstans?"

 

Frost  och snö i skägget

Jag hade på mig mina Yaktrax broddar ikväll. De sitter riktigt bra på skorna, Saucony Kinvara. De sitter så pass bra att jag inte alls märker dem i på denna typ av snöunderlag. Det var inte några som helst problem med fästet ikväll. Hade inte ens tanken på att det var halt och kunde verkligen slappna av i det avseendet.

Broddarna på

Med ett medeltempo på 5.15 min/km så blev det ändå skaplig kvalitet på detta milpass med tanke på snön.

Klapp på axeln, Andreas! Vad duktig du var som trotsade vädret och gav dig ut! :-)

Solenergi

Jag kan inte riktigt minnas när jag sprang i solsken senast. Det är i alla fall alldeles fantastiskt skönt att få lunka runt och le mot solen. Nu kanske inte "lunka" är rätt ord för dagens långpass blev lite snabbare än jag hade planerat. Det blev nästan 16 km i 5.05 min/km.

Kroppen var med mig idag. Vänster knä och hälsena gjorde inget väsen av sig denna gång och halsen känns riktigt skaplig. Var lite orolig när jag gav mig av då jag haft/har någon elak låsning i vänster skuldra - jag tror jag är lite vriden/roterad i höften/bäckenet. Ägnade ganska mycket tid åt att stretcha innan jag gav mig iväg - det kanske hjälpte?!

Valet av sträcka var helt oplanerat idag och jag hamnade längs med Svartån i Västerås. Det var riktigt soligt och fint vid Västerås GK och Hovdestalunds kyrkogård. Men sedan en bit in bland kolonistugorna hamnade jag i skugga. Det var först då jag kom på att jag skulle ta lite kort. :-)

In i skuggan

Sedan var det bara att fortsätta i "mörker" längs Svartån en bit.

Skugga i dalen längs svartån

Några fler kort blev det inte - när jag vände hemåt så fick jag solen i ryggen samt lite vind i sidan och mot mig. Säkrast att hålla igång då så man behåller värmen.

Konstigt det där med hur man klär sig. Fast det var så svinigt kallt när jag gav mig iväg så blev jag nästan för varm under löpningen ändå och sedan lite småkyld mot slutet då jag blivit blöt av svett. Hade jag haft mindre kläder från början så hade jag ju nästan gått bort av kyla i starten. Knepigt, försökte även ventilera en del undertiden.

Inledde dagen på ABB Arena 7.30 i morse. Yngsta grabben hade bandyträning 2 timmar där de bjudit in ett annat lag för lite träningsmatcher. Äldsta grabben åkte till Stockholm och spelar bandymatcher där hela dagen.

Nu blir det mest att slappa resten av dagen tror jag. Har just inga speciella planer alls...vika kläder kanske.... jippii!

Snart Indien igen

Som vanligt tycks tiden springa snabbare än jag... redan fredag och jag får verkligen öka tempo för att komma ikapp!

För en liten stund sedan bekräftade kollegan vår flygbokning till Indien. Det blev klart i veckan att det blir ett besök hos vårt team i Indien under vecka 4. Vi flyger ner på söndagen och hem fredag. 

Denna gång ser det ut som om jag kanske hinner med att turista en halv dag också. Väderprognosen har varit stabil sedan sist jag var där 28-30 grader och sol. Monsunen tog ju slut typ samma dag som vi reste hem - under måndagen när vi kom så hade det alltså regnat typ 150 mm med översvämningar som följd. :-)

Vet inte riktigt om jag ska försöka packa ner ett par löparskor och ställa mig på löpbandet denna gång. De hade ett fint gym på hotellet vi bor på. Eftersom vi endast har handbagage så blir det lite tajt med utrymme. Dessutom tenderar dagarna att blir ganska långa och även om man skulle må bra av lite fysisk aktivitet så brukar middag och sömn gå före.

I helgen så funderar jag annars på om jag inte skulle försöka få till ett långpass. Det får blir ett lite lugnare och inte fullt så långt långpass i så fall - målet är ca 15 km i 5.30 tempo eller så.

Grundträning så klart!

För ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg om en sådan där löprunda som jag inte riktigt visste vad jag skulle kalla. I morse kom ett mail från Runner's World om årets första nummer. Där stod ju svaret "Så här fixar du årets viktiga grundträning".

Svaret på mitt inlägg vore ju helt enkelt ett "grundträningspass". Ett sådant som man liksom bara gör för att hålla igång!?

Ett annat namn för sådana pass är väl annars "junk miles". :-)

Idag sprang jag en 7,5 km runda under lunchen, ett pass jag kallar för "lunchlöpning" helt sonika. Dessa brukar vara utan större ambitioner annat än att få röra på sig för att må bra. Typiskt grundträningspass, en "junk mile".

Det känns mycket bättre att kategorisera det som grundträning för då låter/känns det ändå som att det inte var helt utan resultat. De där luftrören i mitt förra inlägg är fortfarande lite smått irriterade, men det är inte sämre på något sätt.

Lufta luftrören

Jag har gått med en sådan där störande irritation i luftrören. Förra veckan hade jag något skit i halsen och sedan dess så har det liksom känts lite tungt i bröstet - inte ont på något sätt, utan mer som lite astmakänningar. Körde med pulmicort ett par dagar för att se om det kunde vara någon allergisk reaktion, men det verkar vara något virus som satt sig i luftvägarna.

Efter en veckas träningsuppehåll så kändes det ikväll ändå som om det var dags att testa hur andningen fungerar under lätt ansträngning. Det kändes så pass bra att jag fortsatte på min normala milrunda och körde hela vägen runt.

Känns fortfarande skapligt bra i halsen, inte sämre på något sätt. Får se hur det känns imorgon.

Nattåget

Det är dags att ta ett sista farväl av faster Eva.

Jag och min ena syster tar nattåget till och från Bastuträsk i helgen för att gå på Evas begravning. Efter att ha kämpat mot cancer så orkade kroppen till slut ändå inte riktigt fortsätta. Det var inte alldeles oväntat, även om hopp fanns om återhämtning.

Från i somras får jag i alla fall med mig ett sådant där härligt glatt sista minne då hon var på besök i sommarstugan med sina döttrar. Mycket skratt och glädje blev det då, så stilla nu.

Solnedgång vid sommarstugan

Alltid lika sorgligt när någon går bort så där i förtid, lite extra känns det när det är en sådan glad och energisprudlande människa som lämnar oss.

Host, host

Jaha, så den där irritationen i halsen var början på något ... kändes ju lite skrovligt i halsen när jag sprang på nyårsafton. Jo, jag hann faktiskt med en kortare vända innan vi åkte bort på nyårsfest!

Tror att det kanske är snabbt övergående för idag känns redan bättre i halsen, lite tjock, men det mesta har "kommit upp". Skriver inte mer än så, tror ni förstår.

Igår väcktes vi av det där karaktäristiska ljudet man inte vill höra ... äldsta sonen på toaletten och magen vänder sig. :-(  Magsjuka in da house. Yngsta sonen följde med på det spåret igår kväll och jag själv har varit orolig i magen hela dagen. Samtidigt har jag haft ont i varenda led i hela kroppen och jag tror jag haft lite feber också. Någon form av influensa som slagit till kanske?

Som om inte det varit nog så har internetanslutningen strulat senaste tiden (snäppet värre!) och krävt omstart av alla pryttlar. Det har dock blivit sämre och sämre så de senaste dagarna har det inte hållit mer än några minuter. Idag kommer dock en servicetekniker och byter ut den felande fiberkopplingen - hoppas han kommer snart för jag jobbar hemma och skulle behöva koppla upp mig till jobbet nu. Att bara skriva dokument håller inte.

Så nu blir det lite behövlig löparvila tills halsen och kroppen i övrigt är i normal-tillstånd.