2012-04-01

Svårt att hålla igen

Det är glädjande att hälsenan känns så pass mycket bättre nu. Inga stora besvär alls med den även om den gör sig hörd emellanåt. För några dagar sedan slog det mig också, helt plötsligt ... "jag känner mig frisk". Märklig känsla när man gått så länge med irriterad hals och tjockt i bihålorna. Det har ju varit så till och från mest hela tiden sedan i julas och nu är det borta!

Med förkylningen bortblåst och hälsenan på användbar nivå så vill man ju bara springa på. Lite trist då att man inte har tillgång till obegränsade fysiska resurser i kroppen. Det är lite svårt att hålla igen med löpningen, men jag inser ju att kroppen inte riktigt håller för hård belastning ännu. Senaste dagarna har jag blivit påmind om detta - kroppen säger nej. Det är underbenen som gnäller - det känns som om de ska sprängas ibland, som om de är blodsprängda, och benhinnorna gnäller lite de också.

Benhinnornas gnäll gör mig lite orolig då det var det första tecknet jag fick senast då hälsenan blev överansträngd. Nu är jag emellertid inte kort i vadmusklerna och jag tränar och stretchar hälsenan nästan varje dag. Massören på jobbet konstaterade dock att jag var kort i bakre lårmuskeln, och det spänner rejält på baksidan och bakom knäet när jag stretchar. Tror därför att obalansen ligger där någonstans - ökat stretchfokus här! ITB-stretchen känns som vanligt.

Tror dock mest på att jag ökat på volymen lite för snabbt den senaste tiden. Jag har dock hållit ett ganska lågt tempo. Om jag tittar tillbaka på hur jag tränade efter sjukuppehållet senast, då jag överansträngde hälsenan, så kan jag konstatera att jag ökade volymen väldigt snabbt och med rätt friskt tempo den gången.

v.1 10 km  5:54 (1 pass)
v.2 32 km  5:18 (2 pass)
v.3 30 km  4:54 (3 pass)
v4. 45 km  5:00 (3 pass)
v.5 37 km  5.18 (3 pass)
v.6 21 km  4:41 (2 pass)
v.7  6 km   4:36 (1 pass)

Sista veckan där bröt jag på grund av hälsenan och kunde inte riktigt gå efteråt. Nu har jag kommit upp i rätt stor mängd på kort tid, men med mycket lägre tempo. Jag inledde de första 3 veckorna med kort rehablöpning.

v.1 1 minut
v.1 2 minuter
v.2 1,0 km 4:20
v.2 2,4 km 4:53
v.3 2,5 km 4:36
v.3 3,2 km 4:43

Och sedan dess har jag börjat springa mera fritt då hälsenan känts bra. Naprapaten gjorde ju klart för mig att jag kunde träna på så länge smärtan inte överstiger 2-3 på en smärtskala på 1-10. Och det har det ju inte gjort.

v3. 18 km  7:14 (1 pass, lunka-gå)
v4. 33 km  5:50 (4 pass)

Nu blir det i alla fall en dags vila, troligen flera. Jag vill verkligen inte överanstränga mig igen. Det känns ändå lite frustrerande att känna att konditionen och energin finns i kroppen för att springa mer och snabbare, men att kroppen inte håller fysiskt just nu.

Tröstar mig lite med min nya träningsklocka, en Garmin 610. :-)


2 kommentarer:

  1. Titta, det går att lära ... hundar att sitta! :-)
    Tror- förstås - att du gör helt rätt i att ta det varligt. Även om det är frustrerande. Helt klart bättre att låta upptrappningen ta någon vecka extra än att åka på ett bakslag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det kanske finns lite hopp för den här hunden! :-)

      Just nu försöker jag glädja mig över att ändå kan få komma ut och springa. Kroppen svarar egentligen inte alls bra träning just nu känns det som.

      Radera