Härliga vinter!
Ikväll var det bitigt ute, hemma hos mig visade termometern på -16 grader. Det är i min mening helt ok att springa i när det inte blåser. Några grader kallare så börjar det bli på gränsen till vad som är vettigt att springa i (så tycker jag!). Allt eftersom temperaturen sjunker får man anpassa tempo och andhämtning så att man inte drar i sig mer kyla än vad man hanterar.
Det blev 5 kilometer i 5.20-tempo ikväll. När jag loggade passet så blev kvällens anteckning lite av ett rim.
Träningen fortlöper planenligt med 3 pass i veckan. Efter att alla virus gjort sitt i luftrören och tackat för sig så kom min träning igång så smått vecka 48. Jag följde med hustrun ut på några av hennes pass i lugnt tempo och inledde med bara ett pass i veckan för att känna att kroppen var med mig.
v48 1 pass 7,5 km
v49 1 pass 5 km
v50 1 pass 5 km
v51 1 pass 5 km
v52 3 pass 15 km
v53 3 pass 16 km
v1 3 pass 18 km
v2 2 pass 10 km till idag.
Under julhelgen började jag kanske lite hastigt upp till 3 pass och gick från 5 till 15 km i veckan. Jag är dock (uppenbarligen) övertygad om att det är en rimligt start belastning för min kropp och kanske är jag snarare lite feg med att trappa upp träningen. Dessutom fick jag lite av panik när vågen visade över 90 kg efter julafton.
Jag har ju följt min viktkurva uppåt under en längre tid och redan i höstas började mina hälsolarm ringa. Jag skaffade då en ny våg, en Fitbit Aria, som mäter fettprocent också. Jag ger inte mycket för den absoluta mätningen och de värden som ges, men jag ser det som en bra indikation på trenden. Genom att väga sig enligt samma rutin och tidpunkt så borde det ge en indikation på utvecklingen.
Utöver att ta tag i träningen så har jag nu också fokuserat på min kost. När jag gjorde min viktresa nedåt så åt jag i huvudsak kolhydratreducerad kost (går att läsa under "Vaddå resa?" här ovan). Först åt jag enligt GI och sedan mer enligt LCHF. Jag tror inte att jag är bokstavstroende på någon kost och blandar in ideér från Paleo och annat jag kommer över som jag tycker verkar passa min kropp. En annan sak jag är övertygad om är nämligen att allas kroppar är olika och att det finns genetiska skillnader och att vi även kan befinna oss i olika metaboliska lägen där kroppen beter sig olika beroende på vad vi stoppar i oss. Jag upplevde flera olika skeden i hur min kropp hanterade den kost jag åt under min viktresa.
Nu har jag gått in på och äter en ganska strikt nästan kolhydratfri kost. Det tänker jag hålla på med nu under ett par, tre veckor och det är lite samma kost som man rekommenderar initialt för att komma igång både med GI och LCHF. Det är lite av en avgiftningstid där kroppen ställs in på att förbränna mer fet genom att ta bort kolhydraterna. Det fungerar jättebra för mig och jag blir både piggare, gladare och orkar mer.
Just nu är jag glad att jag har den där mätningen med nya vågen för som det ser ut just nu står jag stilla i vikt. Bortsett från ett initialt tapp på 1,5-2 kg då jag tömde glykogendepåerna i kroppen och gick in i ketos.
Ikväll var det bitigt ute, hemma hos mig visade termometern på -16 grader. Det är i min mening helt ok att springa i när det inte blåser. Några grader kallare så börjar det bli på gränsen till vad som är vettigt att springa i (så tycker jag!). Allt eftersom temperaturen sjunker får man anpassa tempo och andhämtning så att man inte drar i sig mer kyla än vad man hanterar.
Det blev 5 kilometer i 5.20-tempo ikväll. När jag loggade passet så blev kvällens anteckning lite av ett rim.
Härligt krispigt ute, springer kort distans.
Slutar med frost i skägg, mustasch och ögonfrans!
Träningen fortlöper planenligt med 3 pass i veckan. Efter att alla virus gjort sitt i luftrören och tackat för sig så kom min träning igång så smått vecka 48. Jag följde med hustrun ut på några av hennes pass i lugnt tempo och inledde med bara ett pass i veckan för att känna att kroppen var med mig.
v48 1 pass 7,5 km
v49 1 pass 5 km
v50 1 pass 5 km
v51 1 pass 5 km
v52 3 pass 15 km
v53 3 pass 16 km
v1 3 pass 18 km
v2 2 pass 10 km till idag.
Under julhelgen började jag kanske lite hastigt upp till 3 pass och gick från 5 till 15 km i veckan. Jag är dock (uppenbarligen) övertygad om att det är en rimligt start belastning för min kropp och kanske är jag snarare lite feg med att trappa upp träningen. Dessutom fick jag lite av panik när vågen visade över 90 kg efter julafton.
Jag har ju följt min viktkurva uppåt under en längre tid och redan i höstas började mina hälsolarm ringa. Jag skaffade då en ny våg, en Fitbit Aria, som mäter fettprocent också. Jag ger inte mycket för den absoluta mätningen och de värden som ges, men jag ser det som en bra indikation på trenden. Genom att väga sig enligt samma rutin och tidpunkt så borde det ge en indikation på utvecklingen.
Utöver att ta tag i träningen så har jag nu också fokuserat på min kost. När jag gjorde min viktresa nedåt så åt jag i huvudsak kolhydratreducerad kost (går att läsa under "Vaddå resa?" här ovan). Först åt jag enligt GI och sedan mer enligt LCHF. Jag tror inte att jag är bokstavstroende på någon kost och blandar in ideér från Paleo och annat jag kommer över som jag tycker verkar passa min kropp. En annan sak jag är övertygad om är nämligen att allas kroppar är olika och att det finns genetiska skillnader och att vi även kan befinna oss i olika metaboliska lägen där kroppen beter sig olika beroende på vad vi stoppar i oss. Jag upplevde flera olika skeden i hur min kropp hanterade den kost jag åt under min viktresa.
Nu har jag gått in på och äter en ganska strikt nästan kolhydratfri kost. Det tänker jag hålla på med nu under ett par, tre veckor och det är lite samma kost som man rekommenderar initialt för att komma igång både med GI och LCHF. Det är lite av en avgiftningstid där kroppen ställs in på att förbränna mer fet genom att ta bort kolhydraterna. Det fungerar jättebra för mig och jag blir både piggare, gladare och orkar mer.
Just nu är jag glad att jag har den där mätningen med nya vågen för som det ser ut just nu står jag stilla i vikt. Bortsett från ett initialt tapp på 1,5-2 kg då jag tömde glykogendepåerna i kroppen och gick in i ketos.
Mätningen av fettprocent gick bananas dagarna efter julafton. Jag vet tror jag förstår vad kroppen gjorde med all fet mat och allt sockergott jag stoppade i mig, man kan väl säga att ladorna fylldes på duktigt.
Koständringen inledde jag efter nyår lite successivt under några dagar. Det intressanta är att fettprocent kurvan så tydligt börjat gå ner under nu de senaste dagarna. Hoppas det håller i sig. :-)
Vikten?
Ok, det är inte roligt och den varierar lite mer ...
Det är inte så viktigt för mig vilken specifik vikt jag har, men jag vet att jag känner mig bra i kroppen när min vikt ligger på 80-82 kg så just nu har jag 82 kg som mitt viktmässiga mål.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar