Just nu funderar jag mest på vad jag gjorde fel.
Frågan är om det verkligen var den där snabba milen i 4:30-tempo och PB på milen? Det passet kändes ändå inte så tufft, det var inte så att jag var ute efter att springa speciellt snabbt och jag kollade heller aldrig på klockan under hela löpningen. Det var först efter 6 km som jag upplevde att det gick ganska fort. Jag var mest koncentrerad på att försöka hålla ett skapligt löpsteg och känna efter hur mage och höfter jobbade.
Dagen efter när det kändes i vänster hälsena så var min första och snabba analys att jag bara sprungit över min kroppsliga förmåga och överansträngt mig lite lätt.
Efter fyra vilodagar då det kändes bra igen i hälsenan gick jag ut på en lunchlöpning och efter några km kände jag av hälsenan igen. Valde att korta ner passet och vände tillbaka. Nu fick jag rejält ont och kunde inte gå utan att halta.
Detta satte igång mina tankar kan jag säga. Hade lite funderingar på min skor, om jag pronerar/supinerar, tittar på slitaget och försöker se något mönster.
(Nej, de är inte blankslitna :) )
Nu tror jag helt enkelt att jag ökat på träningsmängd och intensitet lite för fort efter mitt förkylningsuppehåll.
Det är lätt att vara efterklok och jag ser ju att jag borde ha vilat mer och tagit det lugnare. I slutet av v.5 sprang jag ett 24 km pass i 5.06-tempo och det tog ganska bra på kroppen. Hela veckan efteråt var jag sliten, men struntade i att vila ... jag valde medvetet att strunta i det fast jag hörde vad kroppen sa.
... eller varför inte bara citera sig själv ...
"Jag tog det istället som en utmaning i viljestryka och trampade på - idiot"
Jag har lärt mig att de lugna passen är jätteviktiga. Slarvar jag får jag ont. Det bara är så....
SvaraRaderaJag tränar väldigt nära mitt max nu när jag ligger på 70-75 kilometer per vecka (med långpass, intervallpass, snabbdistans, distanspass och återhämtningspass).
Jag är väldigt dålig på att springa lugnt, det måste jag träna på. Har ju också läst så mycket nu om löpträning och vet ju att lågintensiva pass är viktiga.
RaderaJag antar att du känner din kropp ganska väl vid det här laget och vet var gränserna går. Hoppas verkligen att du får vara frisk och skadefri till London ... ja, även efter det förstås.. :-)
Så kul med en ny blogg! Varmt välkommen till bloggosfären!
SvaraRaderaMen det är förstås inte alls kul med dina strejkande hälsenor. Har själv haft jätteproblem med hälsenorna, efter att jag trappat upp träningen för snabbt. Ta det varligt med löpningen under rehabben så att du inte drar på dig ngt kroniskt. Jag tog inte skadan riktigt på allvar och fortsatte springa. Trots att jag harvade på med excentrisk träning i flera månader blev jag inte bra, om än bättre. Akupunktur hos sjukgymnast blev till slut räddningen.
Tack så mycket för välkomnandet! Det är nästan lika spännande att se vart bloggandet tar vägen som med löpningen.
RaderaJag har enorm respekt för den där hälsenan just nu. Uppenbarligen slarvade jag ju för några veckor sedan med vilan, det ska jag inte göra nu. Ska träffa massör/kinesiolog på fredag igen och se vad som sägs. Bra tips med akupunktur som lösning, det ska prova om det inte ger med sig.