Öm i fötterna

Jag tog mig ut på ett kortare löppass ikväll. Det har varit två dagars vila sedan jag sprang mitt långpass. Skulle nog ha kunnat springa ett lättare pass redan i måndags eller igår, men det blev inte prioriterat. Dessutom kändes det som om kroppen inte tog skada av lite vila... jag tror jag behövde det.

Igår fick jag dessutom lite efterkänningar i fötterna. Främre trampdynan på båda fötterna har uppenbarligen fått jobba hårt i söndags. Värst är det på vänster fot. Det är en diffus ömhet mitt i trampdynan nästan precis i linje med mittentån. 

Läste lite skrämmande forumtrådar om stressfrakturer med 2 månaders läketid... lätt att skrämma upp sig själv. Som tur är har jag inte långt till självförnekelse och bortförklaringar. Sannolikheten för att få stressfraktur på båda fötterna samtidigt känns lite så där. :-)

Troligare är ju en allmän överansträngning, träningsvärk i muskler jag inte visste att jag hade eller kanske att jag är kort någonstans i angränsande muskler så att det drar lite skevt i lederna i foten. Ägnade tisdagkvällen åt att stretcha och massera fötterna rejält. Idag kändes det mycket bättre.

I övrigt händer det inte så mycket annat i livet just nu än den vardagliga rutinen med arbete, hushållssysslor och barnens aktiviteter. Vi planerar lite filmkvällskalas för yngsta sonen och hans kompisar - det kräver så där lagom mycket planering nuförtiden. Bestämma kväll, film och få iväg inbjudningar. På den aktuella dagen är det ju bara att se till att filmen är hemma och beställa pizza. Kraven minskar. :-)