Med hopp om en bättre värld - Gott Nytt År!

Jag kan inte låta bli att beröras av det jag läser i Expressen idag, det liksom knyter sig i magen:

Barn halshuggna - Unicef slår larm 

Vi har sedan länge varit Världsföräldrar och jag brukar bläddra igenom Unicefs blogg när det kommer nyhetsbrev från dem. Jag känner dock att jag tyvärr är så upptagen av allt i min egen vardag och oftast så avtrubbad från alla hemskheter i världen att jag knappt tar in det jag läser.

Redan i mitten av december skrev Unicef om barnens utsatthet i krisen i Centralafrikanska republiken. Då reflekterade jag inte så mycket över det - en katastrof bland katastrofer. Det drunkade i allt annat som naturkatastrofen på Filipinerna.

En rubrik from "Barn halshuggna" fångar verkligen min uppmärksamhet och understryker verkligen hur hemskt det är med krig och konflikter av detta slag. Hur lågt mänskligt värde kan vara och vilka monster vi människor kan bli.

Jag brukar aldrig avge några nyårslöften, men jag önskar gärna en bättre värld....

...så med hopp om en bättre värld ...

Gott Nytt År!

Det kommande året

Jag har gått och funderat lite på det där med vad jag ska ha för mål med det kommande året. Eftersom jag vet att jag kommer ha mycket resande framför mig en tid till så begränsar det mig en del. Jag vill inte sätta upp tränings- och tävlingsmål som jag inte känner att jag kan hålla.

Ett tävlingsmål efter året resultat skulle kunna ha varit att springa Stockholm Maraton på 3.20 eller kanske försöka nå 41 minuter på 10 km till Premiärmilen i vår. Nu tänkte jag dock egentligen inte alls sätta upp några tävlingsmål eller anmäla mig. Möjligen tänkte jag springa Mälarenergi Stadslopp och Blodomloppet här hemma i Västerås mest för saken skull.

Fick dock ett samtal från hustrun en kväll i mitten av december när jag låg på hotellrummet och tittade på nyheterna på tv4play. Hon sa typ "det måste vara något fel på mig, jag tror att jag vill springa Stockholm halvmaraton". Hon satte ju upp ett tufft mål för sig själv i år med att springa Lidingöloppet 15km. Det gick hur bra som helst ... även om det var jobbigt förstås (det ska ju liksom vara det).

Min tanke då var direkt att "Stockholm halvmaraton kan ju vara ett jättebra tävlingsmål, vi anmäler oss båda två!". Vi har dock inte anmält oss ännu, men jag är rätt säker på att jag ska anmäla mig och att vi gör 13 september till en trevlig Stockholmshelg med övernattning på hotell osv.

En halvmaraton i september låter som ett alldeles rimligt och genomförbart tävlingsmål under rådande omständigheter. Jag har aldrig tävlat på halvmaratonsträcka och det känns roligt av den anledningen. Ett träningsmål tidsmässigt kommer att vara 1.40 även om det nog är alldeles för snabbt för mig. Det ligger dock i linje med mina resultat på milen och maraton från detta året.

Ikväll blev det en (känslomässigt) lätt 5 km runda i 4.50 tempo. Träningsprogrammet hade ordinerat vila idag och imorgon. Jag har dock haft vila i 3 heldagar nu och kände mig fräsch i kroppen. Träningseffekten som beräknas nu är nog lite fel känner jag. Passen ligger riktigt högt - jag vet att jag är ganska otränad, men så illa är det inte med återhämtningen tycker jag. Träningsklockan dömde kvällens pass till TE 3.3 och Firstbeat ATHLETE uppgraderade det till TE 4.2 utifrån historiken i de senaste 7 passen. Jag saknar data från 2/11 till 29/11 pga strul med träningsklockan där registrering av RR-data försvann tillsamman med flera träningspass.

Det där programmet brukar vara väldigt hjälpsamt i att hålla kolla på träningsbelastningen, men just nu saknar den ju lite data så jag har överseende. Samtidigt vill jag inte ignorera det helt då jag faktiskt kände mig trött i fotlederna efter förra passet i onsdags. Kände till och med av hälsenan lite ner under hälen.. PF-varning?!

Passar mig nog för att dra igång träningsvolym för snabbt - lugnt och fint nu Andreas!

5, fem, V

Hej Bloggen!

Det var ett tag sedan vi sågs... :-)

Längtan efter ordnad träning och bloggande har växt. Nu när det är julledigt passar jag på att försöka ordna upp mina träningsrutiner igen.

Det känns som om "fem" präglar min löpartillvaro just nu. Jag springer mest 5 km när jag springer. Jag springer i 5-tempo mest hela tiden och jag springer runt på 5 kg extra. Det känns roligt att springa, men det känns så klart lite tungt också. De där 5 kg måste också minska för jag kan knappt få på mina favorit-jeans längre! :(

Så hösten har varit allt annat än  bra för mig. Det har varit för mycket resande och för mycket frånvaro hemma, frånvaro på kontoret och för lite träning, för mycket skräpmat och för långa arbetsdagar.

Obalans kan man sammanfatta det med och resultatet är alltså 5-5-5.

Nåja, jag ska inte gnälla. Hösten har bjudit på mycket bra också och arbetsinnehållet är utmanande och spännande - ibland måste man "investera" lite och prioritera om och jag hoppas att det ger något tillbaka på sikt. :-)

Men nu väntar nya tider har jag bestämt. Hela hösten präglades av ett förhållningssätt att "det är snart slut på resandet". Därför tog jag liksom aldrig riktigt tag i min vardagsrutin. Det är det jag ska ändra på nu, dags att prioritera träning och hälsa igen.

Det ser ut som om resandet till Zürich kommer att fortsätta med någon form av kontinuitet under våren - även om det kanske inte blir varje vecka. 

Tänkte försöka lägga tid på att blogga lite igen också. Några stora träningsmål för 2014 har ännu inte formulerats, men det finns ett litet mål som håller på att formuleras.

Jag har haft riktigt sköna lediga juldagar så här långt och gårdagen blev en lugn vilodag med samvaro, god mat och glada barn.

Idag blev det ett längre löppass på 11 km i strax över 5-tempo. Blött och grått, men skönt och glädjande. 

Hoppas ni alla därute har haft och njutit av en riktigt God Jul!